Utställningen Andra akten är nu stängd. Den visas  som en som en webutställning.

Utställning på Eskilstuna stadsmuseum 

7 september 2013 till 19 januari 2014 www.eskilstuna.se/museer

Näitus "Teine vaatus"

Eskilstuna Eesti Seltsi Arhiivigrupi näitus "Teine vaatus", "Andra akten" on avatud Eskilstuna linnamuuseumis

7. septembri 2013-19. jaanuar 2014.

Affischen till Andra akten är en bild tagen vid Sorgemarschen den 12 juni 1949.

Vid marschen samverkade åtta Estniska-, Lettiska- och Litauiska föreningar.

Manifestationen var en påminnelse om ”skjutsningarna” (deportationer) som ägde rum efter Sovjets ockupation av länder efter avtalet i Molotov Ribbentrop pakten 1 augusti 1939.

Skjutsningarna, eller deportationerna inleddes i Estland den 14 juni 1941 och 1-3 juli på de estniska öarna, tio-tusentals ester skjutsades i boskapsvagnar i stekande värme till Sibirien.

Efter en Tysk ockupation blev det från september 1944 en förnyade Sovjetiska ockupationen. Vis av erfarenheten från den tidigare flydde människor. Esterna kom flyende över havet utan att begära om lov! De svenska myndigheterna talade om ”masstillströmning”. Båtflyktingarna möttes av många frivilliga hjälporganisationer.

Det officiella mötet blev avlusning, läkarundersökning, polisiärt förhör och fotografering. Sedan följde 14 dagar karantän följt av arbetsplacering där arbete fanns i Sverige.

De asylsökande kom att spridas över hela landet med koncentration på industriorter. Eskilstuna och Torshälla hade ett stort behov av arbetskraft.

Bostäder var det ont om och man fick bo där det gick och sedan söka bättre.

Situationen i Torshälla med små omoderna bostäder var särskilt svår.

För många gällde det att skrapa ihop medel till att köpa en bostad.

Flyktingarna var inte de första från Estland och Livland.  Personer som, Klas Horn

som 1622–1624 var ståthållare över Eskilstuna och Reinhold Rademacher som

omkring år 1654  jämte ett femtiotal smideskunniga kom till Eskilstuna kan nämnas.

Även under 1800-talet kom  flyktingar från Finland och Baltikum efter Svergies förlorade krig.

Under 1940-talet kom ca 2000 ester, estlandssvenskar och ingermanländare att flytta

till Eskilstuna och Torshälla. Estniska krigsflyktingar var den tidigaste och största

invandrargruppen och de kom utan att ansöka om tillstånd. Esternas intåg i samhället

betraktas som ”En lycklig syntes”, möjligen för att arbete fanns för alla som kunde arbeta. 

Esterna tog sig med tiden in i det svenska samhället och blev en del av Sverige.

För några var Eskilstuna en tillfällig plats medan det för andra blev en permanent

bosättning. Oron var stor om en utnämning av alla Baltflyktingar till Sovjet. 

Efter Baltutlämningen 1946 flydde många vidare till Amerika. Torshälla tömdes på

ester och många från Eskilstuna flydde vidare, oftast i båtar inköpta som en flyktförsäkring

att lämna Sverige. 

Sverige hade liten erfarenhet av invandring. Lagstiftningen var tydlig och sträng.

När esterna försökte ta sig in i de svenska föreningarna ville dessa ha en övergripande

kontroll av verksamheten med svenska ledare. Snabbt konstaterades att svenska och

estniska är två olikartade språk och verksamheterna fick estnisktalande ledare.

Vilka föreningsaktiviteter samlades de nyanlända kring?

Villkoren för utlänningar att bedriva föreningsverksamhet var vid tiden reglerade och

asylsökande som ägnade sig åt politiska aktiviteter kunde mista asylrätten.

Flyktingarna förväntade sig att tiden i Sverige skulle bli kort.

Barnen skulle lära sig estniska och Estlands historia. Kulturföreningar skapades

med sång dans och teater. Idrotterna Basket och Volleyboll utövades och introduceras i Sverige.

Scoutrörelsen utvecklades med målet att fostra barnen i en nationell  stolthet.

Med tiden insåg esterna att återvända var inte möjligt, arbetet för ett fritt Estland fortsatte

i olika organisationer som Röda korset och Hjälpcentralen för politiska fångar.

Kring 200 olika föreningar skapades i Sverige, många med aktivitet i Eskilstuna

Utställningen innehåller följande moment

De första föreningsbildningarna

KFUM:s gästmedlemmar,  EESTI NMKÜ.

Estniska föreningen EESTI SELTS

Den Lutherska församlingen E.E.L.K.

Estlands långa historia.

Mötet med fackföreningsrörelsen

En berättelse

Fråga?

Vilka bestående avtryck har 1940-talets baltiska invandrare lämnat i Eskilstuna och Torshälla?

Besökaren uppmanas att reflektera över dagens flyktingmottagande och dåtidens ”tidvis motsträviga”

som ägde rum under 1940-talet. 

Assimilering, integration eller utanförskap?

Eskilstunaesternas arkiv finns tillgänglig på internet, www.leht.se/ees3

Arkivet digitaliserar olika föreningars handlingar och publicerar dem på internet.

Arkivet ska med tiden bli flerspråkigt med Svenska och Estniska som huvudspråk.

Åter till arkivsidan