Naised

 
 

75 År

EES 75 År Final september till 30 oktober 2021

 



 


 



Välkommen till det estniska samhället i  Eskilstuna denna vackra helg.


Grattis Eskilstuna Estniska förening med anledning av 75-årsjubileet. Tack för att föreningen finns. Tack för att föreningen bibehållit och främjat estniskheten i Sverige under ett kvarts sekel. Utan föreningen skulle  världen vara fattigare, med föreningen är tillvaron lyckligare och vackrare, det kan sägas mäktigare.


På ert initiativ ber jag om ursäkt för att jag inte kan vara med idag, på denna viktiga årsdag firas. Synd är att jag inte ens kan se en konstutställning med tema och fokus på något extremt viktigt. Det blev så att jag blev utsedd till en utlandsresa i början av veckan och hamnade i nära kontakt med en smittad personen och rekommenderas minst  5-6 dagarna att stanna hemma och övervaka min hälsa. Det är självklart att trots att  corona infektion viruset inte har försvunnit, och det skulle det inte heller vara jag som bär viruset till andra människor. Det var därför jag stannade hemma med en liten hosta och rinnande näsa och dricker ingefära te.


Men jag är i tankarna med er och jag ska försöka föreställa mig vad som händer i Eskilstuna just nu. Men nu några tankar inför föreningens årsdag. Historiens vändningar är gjorda att Sverige är en av estländarnas tillflyktsort, vilket har blivit ett folk i exil nya hem under många år. Hit kom våra förfäder på flykt från krigets eller från sovjetisk terror. Esterna komma ensamma eller med familjen, ofta i trots mot naturens krafter och med livet som insats. I hjärtat låg önskan att återvända hem så snart som möjligt. Tyvärr kom den möjligheten  mycket senare än väntat. Men grusade förväntningar och förhoppningar hittades ett sätt att organisera sig, att agera i nationell konsensus. Skolor skapades och föreningar, tidskrifter och tidningar bildades, grunden lades för förlag och estniska hus, sommarhem byggdes, körer och folkdansgrupper sammankallades. Det är allt hjälpte till att klara sig i ett främmande land, bibehålla vitalitet och sträva framåt, men också att inte glömma hemlandet, att behålla Estland i hjärtat och att föra vidare tanken till barn och barnbarn.


Det har funnits tillfällen då fler böcker skrevs på estniska i Sverige, än de som skrevs hemma i Estland;

tider då den estniskspråkiga pressen som publicerades i Sverige var omätbart friare än det som verkade i Tallinn eller Tartu;

tiden då svenska estländare, det sociala livet, var mer aktivt och mångsidigt än det som ägde rum i det ockuperade hemlandet.


Allt detta har satt sin starka prägel på estniska, det är en del av dagens estniska.

Naturligtvis har tiderna förändrats, Estland har varit fritt i 30 år, estländare både hemma och utomlands röra sig fritt i världen.


Vi kan alla bestämma var och vad vi ska göra härnäst.


Vi kunde vänta på den tiden, faktiskt, inte bara väntat, utan aktivt steg för steg sett till att få saker gjorda. Hur gamla vi kände oss i våra öron upphöjd av Hemingways skrift att minst en est finns i varje hamn i världen. Estländare överallt är nu kända som progressiva, framåtblickande digitala människor.


Vi har egna sångfestivaler, vi har ett modersmål i världsklass högre utbildning, estniska forskare och estniska entreprenörer.


Vi är betrodda, inte inte bara i regionen utan också i den bredare internationella miljön.


Vi har våra egna  allrum som skapas överallt där fler än 2-3 ester möts. Den saken kan ses över hela världen. Och så måste det vara, så måste det förbli.


Eskilstuna Estniska Förening är en del av denna framgångssaga. Det beundransvärda är att vi idag kan, 75 år efter starten, för att minnas allt och välkomna det. Det är viktigt att du finns, det är viktigt att du agerar och att föreningen, länge och alltjämt håller glöden uppe.


På Republiken Estlands vägnar vill jag tacka er för allt, föreningens medlemmar och hela det estniska samhället i Eskilstuna med den estniska andan, kulturen och att upprätthålla konsensus har gjort. Det är ovärderligt. Och, naturligtvis, framgång för framtiden, energi och uthållighet, och naturligtvis hälsa.

Om allt detta har vi gjort,  vi kan fortsätta att göra det under de kommande 75 åren, eller längre.


Eder

Margus Kolga


Ambassadören tal lästes upp av Sirle Sööt.

Översättning till svenska Mihkel Nõmm




Tere sel ilusai nädalavahetusel Eskilstuna eestlaskond. Palju õnne Eskilstuna Eesti Seltsile 75. aastapäeva puhul. Tänud, et olete olemas. Tänud, et olete need kolm veerandsajandit eestlust Rootsis ala hoidnud ja edendanud. Ilma Teieta oleks maailm vaesem, koos teiega on elu rõõmsam ja ilusam, võiks ütelda, et vägevam.


Algatuseks pean vabandama, et ei saa Teiega koos olla ja seda olulist tähtpäeva tähistada. Kahju on, et ei saa ka kunstinäitust vaadata, mille teema ja fookus äärmiselt oluline. Juhtus nii, et nädala alguses toimunud välisreisil kuulutati mind viirusega nakatanu lähikontaktseks ja soovitati vähemalt järgmised 5-6 päeva kodus püsida ning oma tervist jälgida. Selge on see, et hoolimata langevatest nakkusnäitajatest, ei ole viirus veel kuhugi kadunud ja ei tahaks, ka mitte potentsiaalselt, olla see, kes seda teiste inimesteni kannab. Seetõttu jäin koju ingveriteed jooma, eks väike köha ja nohu ole ka kallal. Kuid olen oma mõtetes teiega ja püüan vaimusilmas ette kujutada, mis praegu Eskilstunas toimub.


Nüüd aga mõned mõtted Teie tähtpäeva puhul. Ajaloo keerdkäigud on teinud Rootsist ühe eestlaste pelgupaiga, mis on aastate jooksul kujunenud uueks kodupaigaks. Siia jõudsid meie esivanemad põgenedes sõjakaleduste või terendava Nõukogude terrori eest, tulles üksi või peredega, tihti loodusjõude trotsides ja oma elu kaalule pannes. Südames oli soov naasta koju kohe kui võimalik. Kahjuks tulid need võimalused palju hiljem kui loodeti. Kuid nende ootuste ja lootuste najalleiti endas jõudu organiseeruda, rahvuslikus koosmeeles tegutsema hakata. Loodi koole ja seltse, asutati ajakirju ja ajalehti, pandi alused kirjastustele ja Eesti Majadele, ehitati suvekodusid, kutsuti kokku laulukoorid ja rahvatantsurühmad. See kõik aitas võõral maal hakkama saada, elujõudu hoida ja edasi pürgida, aga ka kodumaad mitte unustada, seda südames tallel hoida ja oma lastele ning lastelastele edasi anda. On olnud aegu, kui Rootsis kirjutati rohkem eestikeelseid raamatuid, kui kodu-Eestis; aegu, kui Rootsis ilmunud eestikeelne ajakirjandus oli mõõtmatult vabam kui see, mis tegutses Tallinnas või Tartus; aegu, kui Rootsi eestlaste seltsielu oli aktiivsem ja mitmekesisem kui see, mis toimus okupeeritud kodumaal. See kõik on jätnud oma tugevajälje eestlusse, see on osa tänasest esticast.


Ajad on muidugi muutunud, Eesti on juba 30 aastat vaba, eestlased nii kodus kui laias maailmas vabalt liikumas. Saame kõik koos otsustada kuhu ja milleks edasi. Suutsime selle aja ära oodata, tegelikult küll mitte lihtsalt oodata, vaid aktiivselt samm-sammult asjade käigu selleni viia. Kui vanasti tundsime end kõrvust tõstetuna Hemingway kirjutatust, et igas maailma sadamas võib leida vähemalt ühe eestlase, siis nüüd teatakse eestlasi kõikjal kui edumeelset, tulevikku vaatavat digirahvast. Meil on oma laulupeod, meil on maailma tasemel omakeelne kõrgharidus, eestlastest teadlased ja eestlastest ettevõtjad. Meid usaldatakse, mitte ainult piirkonnas, vaid ka laiemalt rahvusvahelises keskkonnas. Meil on oma komberuum, mis tekib igale poole, kus rohkem kui 2-3 eestlast kokku satuvad. Seda on näha kõikjal üleilma. Ja nii see peab olema, nii see peab jääma.


Teie, Eskilstuna Eesti Selts, olete osa sellest eduloost. Imetlusvääme on, et saate täna, 75 aastat pärast algust, kõik seda meenutada ning selle üle head meelt tunda.

Tähtis on, et olemas olete, tähtis on, et te tegutsete ja seda ammu süüdatud tuletungalt põlemas hoiate. Tahan Teid Eesti Vabariigi nimel tänada kõige eest, mida Selts, seltsi liikmed ja kogu Eskilstuna eestlaskond eesti vaimu, kultuuri ja koosmeele hoidmiseks on teinud. See on hindamatu. Ja otseloomulikult edu edaspidiseks, energiat ja pealehakkamist, muidugi ka tervist. Kui seda kõike meil jätkub, siis saame hakkama ka järgmised 75 aastat või rohkemgi.


Teie


Margus Kolga

 


Ett stort Tack till alla som skapade förutsättningar för utställning Naised och 75 års högtiden för Eskilstuna Estniska Förening.


Eesti Kuluuri Koondis  Estniska Kultursamfundet,

AB Eesti Maja, Estniska Husetkonstnärer och privatpersoner.


Utställningen har stöd från


REL  Sverigeesterna Mellansverige



Eskilstuna Kommun

Torshälla stads nämnd

Ebelingmuseet

Konditori Amarant

First Music

Medverkande

Ett stort tack från

  


25 September 2021 uppmärksammar vi att ESKILSTUNA EESTI SELTS (EES) fyller 75 år. 

Föreningen bildades den 26 januari 1946, dagen efter Baltutlämningen. En händelse som betraktas som en skamfläck i svensk historia och skapat djupa sår i förtroendet till Sverige.

Trotts att det var förbjudet för utlänningar att bilda föreningar så gjorde esterna det ändå. Först 68 år senare, 2013 registrerades Eskilstuna Estniska föreningen officiellt.