Raamatud

Infantry Regiment 200 was a unit in the Finnish army during World War II made up mostly of Estonian volunteers, who preferred to fight against the Soviet Union in the ranks of the Finnish army instead of the armed forces of Germany.

Põhjala Tähistel

Põhjala Tähistel 1962.6b.pdf

Põhjala Tähistel 1963.7.pdf

Põhjala Tähistel 1964.8.pdf

Põhjala Tähistel 1965.9.pdf

Põhjala Tähistel 1966.10.pdf

Põhjala Tähistel 1968.11.pdf

Põhjala Tähistel 1970.12.pdf

Põhjala Tähistel 1971.13a.pdf

Põhjala Tähistel 1975.14.pdf

Põhjala Tähistel 1985.16.pdf

Põhjala Tähistel 1991.17.pdf

Põhjala Tähistel 1992.18.pdf

För exil-esternas skönlitteraturen verkande först förlag i Tyskland. Senare övertog Sverige och Kanada den rollen.

Den estniska exilförlagsverksamheten fick sin början i Finland. Andres Laur utgav där, som den första skönlitterära boken, ut en nyupplaga av K. Ristikivis roman "Tuli ja raud". Laur fortsatte verksamheten i Sverige under namnet förlaget "Orto" redan 1945. Han samlade ett brett medlemsantal i bokklubbsform och utgav ett prosaverk i månaden. 1951 flyttade Orto till Kanada och fortsatte verksamheten med utgivning av originallitteratur.

Förlaget "Vaba Eesti" (fr.o.m. 1953) har under I. Rebanes ledning mest utgivit nyutgåvor och dikter.

Med början 1953 är förlaget EMP verksamt under ledning av Lembit Kriisa. På EMP:s konto står en rad memoarböcker, bl.a. också samlingsverket "Eesti riik ja rahvas Il maailmasöjas"

(Den estniska staten och folket i det andra världskriget) i 10

band.

Tidningarna "Välis-Eesti" och "Teataja" har utgivit några böcker. Förutom ovan nämnda har förlagen "Eesti Raamat", "Törvik", "Eesti Vaimulik Raamat", "Rootsi-Eesti Öpperaamatufond" o.a. varit verksamma.

För förstaupplagorna av originalskönlitteratur har sedan 1951 förlaget Eesti Kirjanike Kooperatiiv i Lund sörjt. EKK utger två olika serier - A-serien som arbetar med fasta medlemmar i bokklubbsform, där det publiceras romaner, novellsamlingar och memoarverk, och B-serien som är till för lyrik, ungdomsböcker, populärvetenskapliga och bildverk m.m.

Utanför Estland finns förutom privatsamlingar, fem estniska arkivbibliotek: Eesti Arhiiv Austraalias (Estniska Arkivet i Australien, grundat 1952),

Eesti Teadusliku Seltsi Rootsis Keskraamatukogu (Estniska Lärdomssällskapets i Sverige Centralbibliotek, 1955),

Eesti Arhiiv Ühendriikides (Estniska Arkivet i USA, 1956),

Eesti Keskarhiiv Kanadas (Estniska Centralarkivet i Canada, 1961) och

Baltiska Arkivet (1971) i Sverige. Dessutom finns estniskspråkiga bibliotek i Lund och Uppsala vid de finsk-ugriska seminarierna.

De fullständigaste samlingarna finns i Australien. Där samlas även esternas alster på minst 36 olika språk. Så når esternas ord på en ganska bred front även utanför de egna språkgränserna.