Lydia Koidula
d
Lydia Koidula
Lydia Koidula (eg. Lydia Emilie Florentine Jannsen), född 24 december 1843 i Vana-Vändra, Estland, död 11 augusti 1886 i Kronstadt, var en estnisk författare, dramatiker och journalist. Hon betraktas som en centralfigur inom Estlands litterära uppvaknande och grundare av estnisk teater.
Levnad
Lydia Koidula föddes 1843 som Lydia Emilie Florentine Jannsen, äldsta barn till publicisten och skolläraren Johann Voldemar Jannsen och hans maka Annette Juliana Emilie Koch. 1850 flyttade familjen till Pärnu, till det hus som idag är Koidula-museet. . I Pärnu gick hon i den tyska flickskolan. 1863 flyttade familjen till Tartu och hon läste vidare vid Tartu universitet som privatist. Parallellt med detta bistod hon sin far i hans publicistiska verksamhet och blev därmed Estlands första kvinnliga journalist. I Tartu tog hon del av Estlands litterära uppvaknande och blev en av dess centralfigurer. Hon fick tillnamnet Koidula, (estniska: gryning), av Carl Robert Jakobson, en förgrundsgestalt i Estlands litterära sfär, när denne lät publicera några av hennes verk i en ABC-bok.
Hon gifte sig 1873 med läkaren Eduard Egorovich Michelson, med vilken hon flyttade till Kronstadt och fick barnen Hans Voldemar, Hedvig, Anna och Max. Hon avled 1886 i bröstcancer efter en lång tids sjukdom. Hon begravdes i Kronstadt, men 1946 flyttades hennes kvarlevor till Tallinn.
Verk
'Emmajõe Õõpik, 1866/67.'
1863 gav Lydia Koidula ut sin första bok, 'Ojamölder ja tema minia'. Hon var under tio år verksam som redaktör på sin fars publikation Eesti Postimees.
Hennes verk har oftast utländska förebilder och omfattar bland annat fyra skådespel, 86 prosaverk och över 300 dikter. Hon skrev även barnvisor. Många av hennes patriotiska dikter har tonsatts, sjöngs under den sjungande revolutionen, sjungs allmänt under Estniska sångfesten och andra festivaler och har ett stort symboliskt värde för den estniska nationella identiteten.
Verk i urval
1866 Vainulilled (diktsamling)
1866/67 Emajõe Õõbik (diktsamling)
Mu isamaa on minu arm (dikt, senare tonsatt, betraktad som inofficiell nationalsång.
Sind surmani (dikt)
Jutt (dikt)
Eesti Postimehe Õhtukõned (citatsamling)
Peruamaa viimane Inka (citatsamling)
Martiniiko ja Korsika (citatsamling)
1870 Saaremaa onupoeg (Estlands första komedi)
https://etv2.err.ee/1608333509/telelavastus-saaremaa-onupoeg
Saaremaas kusin 1985 (ETV) | 25.09.2021
Lydia Koidulas första pjäs framförd av Rakvere Teater, där den vanliga farskonflikten imiteras. Fadern vill gifta sin dotter med en motvillig man - en kusin med ett smittkoppsärrat ansikte från Ösel. Men dottern Miina älskar en annan och kämpar för rätten till sitt hjärta. Regissör Raivo Trass, konstnär Riina Babicheva-Vanhanen, musikalisk designer Viive Ernesaks. Feliks Kark, Arvi Mägi, Väino Laes, Ants Viermann och Üllar Võrno spelar.
1871 Kosjakased (pjäs)
1872 Säärane Mulk(pjäs)
https://etv2.err.ee/1055025/saarane-mulk-ehk-sada-vakka-tangusoola
En skäppa mannagryn, eller hundra skäppor spannmålssalt
Grunden till pjäsen kan betraktas som en anekdotisk berättelse om en öbo som på grund av sin bristande läskunnighet missförstod saltpriserna som publicerades i tidningen.
Grunden i pjäsen kan betraktas som en anekdotisk berättelse om en man från Ösel som på grund av sin bristande läskunnighet missuppfattade saltpriserna som publicerades i tidningen och fick en hel del havre förvandlat till gryn. Men istället för den förväntade stora nyttan förblev han ett skratt. Föreställningen av Pärnu Dramateater regisserades av Vello Rummo. Arvi Hallik, Villem Indrikson, Lembit Mägedi, Mati Murumaa, Maimu Pajusaar, Ly Rebbas, Mihkel Smeljanski och Jüri Vlassov spelar.
L. Koidula/V. Rummo "Säärane mulk eller hundra skäppor sorghumsalt" Teater Endla 1980 Estland
Ivo Linna
https://etv2.err.ee/947491/ivo-linna-kiigelaulukuuik-in-spe-sind-surmani