Triina, Sista båten från ett fritt Tallinn
Triina, Sista båten från ett fritt Tallinn
Estlandssvenskarnas flykt 1939 -1945
Samma dag som transportskutan Triina anlände till Stockholm den 22 september 1944 överlastad med estlandssvenska och estniska flyktingar från Tallinn, (bilden), tågade Röda armén in i den estniska huvudstaden. De få svenskar som inte hade lyckats ta sig över Östersjön blev isolerade under den kommunistiska regimen. Foto: Fotograf okänd. / Estlandssvenskarnas kulturförening Svenska Odlingens Vänners arkiv.
Estlandssvenskarnas flykt under andra världskriget – berättarcafé och boksläpp, Roslagstull
Inga andra svenskar påverkades lika mycket av andra världskriget som estlandssvenskarna. Först ockuperades Estland av Sovjetunionen 1940 och på det följde deportationer till Sibirien och tvångsmobilisering till Röda armén. 1941 avlöstes den ryska ockupationen av den nazityska och när Röda armén närmade sig Estland igen flydde de flesta svenskarna över Östersjön. En 700-årig svensk kultur försvann.
I år uppmärksammas minnesåret 1944 av Estlandssvenskarnas kulturförening Svenska Odlingens Vänner. En ny bok presenteras för första gången: Estlandssvenskarnas flykt över Östersjön. Flyktberättelser och namnförteckning över anlända 1940-1945.
Det finns fortfarande personer, som minns hur de flydde över Östersjön. Tre av dem medverkar och berättar om sina minnen från flykten från Estland över Östersjön.
Programpunkter Kulturarvsdagen söndagen den14 september 2014:
Start: 13.00 Redaktören Margareta Hammerman presenterar SOV:s nya bok Estlandssvenskarnas flykt över Östersjön. Flyktberättelser och namnförteckning över anlända 1940-1945.
Tre flyktingar berättar minnen från flykten:
Bertil Björk, född på Runö.
Lars Algot Lindström, född på Ormsö.
Margit Rosen Norlin, född på Nargö.
Kaffe och baltisk lingonkaka.
Slut: 15.00.
Landskap: Uppland
Ort: Roslagstull, Stockholm
Vägbeskrivning: Roslagsgatan 57 inne på gården, Stockholm.
Vägbeskrivning: Buss 53 till ändhållplatsen Roslagstull. Gå mot Johannes skola och gå in på gården före skolan.
Hemsida: www.estlandssvenskarna.org
Tillgänglighet: Nej, tyvärr är det en trappa först.
Kontaktperson
Namn: Mattias Reinholdson
Telefonnummer: 08-765 14 04 / 070-374 14 04
E-post: mattias@estlandssvenskarna.org
Arrangör: Estlandssvenskarnas Kulturförening Svenska Odlingens Vänner.
En folkgrupp som efter förhandlingar fick utvandra var de så kallade Estlandssvenskarna. De talade svenska och hade bott i västra Estlands kusttrakter sedan 800/1200-talet och uppgick till cirka 7 000 personer. 110 Rågöbor fick efter medgivande av den sovjetiska ockupationsmakten utvandra till Sverige redan i oktober 1940, men sedan dröjde det till våren 1943, innan nästa grupp med läkarintyg utrustade ”åldringar och sjuka” anlände.
Mannen bakom detta var journalisten Carl Mothander. Han hade deltagit i det estniska frihetskriget 1918-1920 och fått majors grad, var ingift i den tyskbaltiska adeln.
Mest positiv till en evakuering av Estlandssvenskarna var SS. För SS var det ”en hederssak för Tredje riket att rädda sina ”germanska stamfränder” från slaverna. Saken engagerade även den svenska Kungen som betalade lösen för Estlandssvenskarna.
Från tysk sida organiserade dr Ludwig Lienhard flytten. Mothander transpotrterade med Sveabolagets ångare Odin 738 personer i tre resor till Sverige. Lienhard arrangerade övriga resor fram till 11 september 1944 med transport av 3.335 estlandssvenskar till Sverige med motorseglaren Juhan. Dessutom medföljde ett par tusen ester som ”förklarats vara svenskar”.
Den andra halvan av Estlanssvenskarna kom i huvudsak att färdas med båt till Finland varifrån de sändes till Sverige.
17 juli 2014