Haapsalu eller på svenska Hapsal, är en stad i västra Estland, 40 mil från Eskilstuna, belägen vid södra stranden av en vik av Östersjön. Hapsal betraktades som estlandssvenskarnas huvudstad. Aiboland är benämning på svenskbygden runt Östersjön.

                                         

Haapsalus stadsflagga,                Estland

Haapsalus stadsvapen                Länsvapen

Hapsal turist.pdf 2,4 MB

Haapsalu fick sina stadsrättigheter år 1279, men stadens historia sträcker sig tillbaka till 1263, då den valdes till den katolske biskopens högsäte för Wiek och Ösel.

Biskopskatedralen färdigställdes under 1200-talet. Här finns även en medeltida borg. Det höga tornet är intakt och går att besöka. Borgen var under en tid svensk.

Ur Nordisk familjebok upplaga 10

                                                                                                                                                                  

Från 1710-talet var Estland en del av Ryssland.

Hapsals historia som kurort inleddes på 1800-talet. Det första badhuset i Hapsal grundades 1805. Staden blev populär tack vare sin badgyttja. Den första gyttjebadsanstalten i Hapsal grundades 1825 och på grund av det stora antalet gäster öppnades snart ännu tre liknande inrättningar. Ryktet om havsgyttjans läkande effekt nådde så småningom societetskretsarna i St. Petersburg och snart blev Hapsal ett omtyckt semesterställe för hovet. I början av 1900-talet var Hapsal redan en välkänd kurort. Som tsarens semesterställe fick Hapsal 1905 järnvägsförbindelse med St. Petersburg. Staden har en överdimensionerad och pampig järnvägsstation. Tsaren skulle ostörd av vädret kunde besöka sitt lerbad. Strandpromenaden och kursalen med sin snickarglädje påminner i dag om stadens storhetstid.

Under Estlands frihetstid på 1920-30-talet var den havsnära staden Hapsal mest känd som ett lugnt semesterställe och en gyttjebehandlingskurort. På somrarna blir den närliggande viken tack vare sitt grunda vatten varmare än andra vikar längs kusten. Havsvattnets medeltemperatur på sommaren är +21 grader. Även om luftfuktigheten i Hapsal är högre än i inlandet anses i Hapsal vara den soligaste kurorten i Estland.

Staden var mycket förfallen 1990 men har nu  restaurerats och återigen blivit den pittoreska kurort den en gång var. En SPA-resa till Haapsalu garanterar avslappning och sköna gyttjebad. Trotts att det inte finns många svenskar kvar kan man hitta skyltning på svenska. Den nya turismen har medfört att det finns svensktalande personal på flera av hotellen.

Det finns många legender förknippade med Hapsal. Den mest kända är berättelsen om Den Vita Damen som under mörka augustinätter vid fullmåne brukar visa sig i fönstret till Domkyrkans sakristia som en symbol för den eviga kärleken.

Framför Hälsocenter Laine vid stranden av Lilla viken står en skulptur, som utmärkt väl karaktäriserar Hapsal som kurort. Den är Mannen som bryter sönder sin käpp, skapad av skulptören Juhan Raudsepp 1933. Den symboliserar en man som återfått sin hälsa av den läkande gyttjan och bryter sönder sin spatserkäpp, som han inte längre behöver          

I Haapsalu finns flera museer bland annat Aibolands Museum (öbo landet) som visar hur estlandssvenskarna levde innan de flesta flydde till Sverige i slutet av andra världskriget.

Den kända illustratören Ilon Wikland som illustrerat många av Astrid Lindgrens böcker bodde som barn i Haapsalu hos sin farmor. Vid andra världskrigets slut såg farmodern till att hon kom som krigsflykting till Stockholm och fick då bo hos en faster. Ilon Wikland har tillsammans med Rose Lagercrantz författat ett par bilderböcker som handlar om barndomen i Estland och Haapsalu. Ilon Wikland har fått ett eget museum

Kända personer från staden är tonsättaren Cyrillus Kreek och konstnären Ants Laikmaa.

Cyrillus Kreek Nõmmelill / Health bell for mixed choir gemischter Chor

Laikmaa, Ants (1866-1942) Rannamaastik, 1910 ndad, Strand,1910-tal.        Talu, gård 1920-tal 

   

Tchakovski har ärat med en bänk då han inspirerades av Hapsals skönhet.

Pyotr Tchaikovsky - Souvenir de Hapsal for piano, Op. 2, 3. Chant sans paroles

Historien kring Hapsals namn

Historiska namn på Haapsalu är Hapsalla, Hapsallae, Hapasella, Hapsell, Haepsel, Hopisal, Hapesal, Hapesellis, Hapezelle. På medeltiden är namnet nedskrivet som Hapsel och Hapsell. På 15 - 1600-talet är namnet huvudsakligen Hapsal, men som estniskan skrivs för egennamn så blir det lång betoning på första stavelsen och namnet ska sluta på en vokal så blir det dagens namn Haapsalu. På 1800-talet finns ytterligare namn, Noarootsi svenskarna sa både Haapsalut och Haskul, Runö svenskarna sa Hupsal. Hupeli var Vormsö-svenskarnas benämning men även Hosal användes. I  några väst-finska dialekter har  Haapsalu benämnts som Oablu eller som Aablu.

Mer om Haapsalu

Webbkamera

Eskilstuna                                                  Haapsalu 

http://ekuriren.se/tjanster/fristadstorgetlive                      http://ilm.ee/haapsalu/

                                                                                       http://ilm.ee/haapsalu/kaamera.php3

10 anledningar till att besöka Haapsalu.

Vita Damen – Estlands mest kända spöke

Det var förmodligen någon gång på 1300-talet när Haapsalus domkyrka fick ett cirkelformat dopkapell i vars fönster man under augustimånads fullmåne kan skåda en kvinnofigur. Enligt legenden hade en av domherrarna smugglat in en kvinna i slottet, utklädd till pojke. Eftersom klosterlagen förbjöd kvinnor i klostret, murades den arma flickan in i dopkapellets vägg som straff, när bluffen avslöjades. Det är den flickan som nu sägs visa sig i kapellets fönster som den Vita Damen. Tusentals människor från när och fjärran tar sig till Haapsalu vid fullmåne i augusti för att se damen, om så en för kort stund. Under perioden när damen visar sig är det stora festligheter i Haapsalu – Vita Damens dagar, när hela staden fylls med konserter, föreställningar, utställningar och kalas.

Borgmurar som döljer flera seklers hemligheter

Haapsalus biskopsborg med domkyrkan från 1200-talet är en av Estlands bäst bevarade medeltida byggnader. Konventbyggnaden inrymmer ett museum: utställningssalar med arkeologiska fynd från borgen, hemliga valvkällare, Bonifatius’ alkemiska laboratorium och ett hospital som presenterar medeltida behandlingsmetoder. Gästerna kan klättra upp i klocktornet som bjuder på en vacker utsikt över Haapsalu stad. I borgens vallgrav har en spännande lekplats med medeltidstema anlagts för barn. Det är just i domkyrkans dopkapells fönster du vid fullmåne i augusti kan skymta den Vita Damen.
 

Haapsalu – en berömd kurort med hälsobringande havslera

Haapsalus berömda hälsolera sägs ha upptäckts av militärläkaren dr. Carl Abraham Hunnius som här öppnade en gyttjebad-anstalt av internationell betydelse redan så tidigt som 1825. Såväl ryska tsarfamiljen som Västeuropas rika borgerlighet har rest till Haapsalu för att få behandling mot reumatism och andra ledsjukdomar. Efter andra världskriget förblev Haapsalu stängt för utlänningar som en militär stad, vilket innebar att stadens hälsohem inte fick ta emot vem som helst. Idag är Haapsalu återigen på väg att göra sitt namn känt som en kurort.

Estlands varmaste havsvatten

Tack vare de grunda vikarna värms havsvattnet i Haapsalu snabbt upp i början av sommaren och hålls varmt länge, sommaren ut. Vattentemperaturen vid Haapsalus mest kända strand, Paralepa, är den högsta av alla Estlands havsstränder vilket gör Haapsalu extra lämplig för strandsemester just bland barnfamiljer.

Haapsalus romantiska gamla stad, Promenaden och vackra trädekorer

Haapsalus gamla stad ligger på en halvö med två åsar som övergår till flera holmar i grunda havsvikar – Stora och Lilla viken. Haapsalus gamla stad kan delas upp i en medeltidsdel och till en kurortsdel från tidigt 1900-tal. Medeltidsdelen innefattar biskopsborgen med Kooli, Jaani, Vee, Linda, Rüütli och Väike-Mere gator och byggnader. Den omges av trähus med vacker trädekor från kurortens storhetstid, Promenaden, stranden Aafrika och flera parker.

Tsarernas järnvägsstation

Haapsalus järnvägsstation som byggdes i början av 1900-talet är känd för att ha haft Nordeuropas längsta takförsedda perrong som mätte hela 216 meter. Att järnvägsstationen byggdes speciellt för det ryska tsarhuset bevittnas av en egen paviljong för imperatorn och av faktumet att perrongen byggdes exakt lika lång som tsarens tåg. Numera kan man inte längre åka tåg till Haapsalu, men järnvägsstationen inhyser Estlands järnvägsmuseum och stationsbyggnaden är en populär inspelningsplats bland många filmmakare.

Ilons Sagoland – en älskad destination för kreativa barn och föräldrar.

Ett konstgalleri av Ilon Wikland, som har illustrerat Astrid Lindgrens böcker, öppnades i Haapsalu 2006. Ett temacenter med namnet Ilons Sagoland blev färdigt tre år senare. Här kan gästerna se Ilons bilder, rita själva, se på film, skriva brev till Karlsson på taket och pyssla i Bullerbyköket. Ute på gården finns det hantverksstugor och Mattishuset, man kan lyssna på Sagobrunnens hemligheter, gå på styltor och se på barnföreställningar.

Haapsalusjalen – ett spetsstickat under

Traditionen att sticka spetsiga sjalar och plädar startade i Haapsalu under 1800-talets andra hälft. Tack vare rika badgäster blev Haapsalusjalen snart känd som en egen lyxartikel. Fint folk ville ha fina sjalar, varför enkelt medelgrovt ullgarn ersattes av finspunnet garn för sjalar. Konsten att sticka en sjal som löper fritt genom en damring har gått i arv från generation till generation. Vid framtagning av stickmönster har mycket inspiration hämtats från naturen, men även från världens kulturhistoria och kungligheter: den som vill kan köpa eller själv sticka sjalar med mönster tillägnade Greta Garbo, Sveriges och Spaniens kungliga värdigheter och Estlands presidentfruar genom tiderna.

Fågelskådning i stadsmiljö

Man behöver inte alltid bege sig till Matsalu för att skåda fåglar, det kan man mycket väl göra även i Haapsalu. Så kan du på våren och sommaren träffa många fågelskådare från världen över, såväl mellan borgens murar som vid viken Tagalaht. Fågelskådningstornet på stranden Aafrika bjuder på en fin utsikt över Haapsalu Tagalaht. Under större delen av året är det den mest intressanta fågelskådningsplatsen.

Ett aktivt kulturliv – från skräckfilmsfestivalen till sommarkonserter

Haapsalu har ett aktivt och händelserikt kulturliv, inte minst på sommaren när det kan vara svårt att hitta en helg utan någon pågående festival. Haapsalus skräckfilmsfestival, Augustiblues och festivalen för tidig musik är bara några av Haapsalus storevenemang på våren och på sommaren. Mellan alla festivaler ryms även en hel del mindre konserter och föreställningar. Förutom domkyrkan och biskopsborgen är kursalongen och Promenaden förträffliga konsertställen under sommaren, förutom att tala om det renoverade kulturcentret som är mittpunkten just för vinterns kulturliv.