Estland 100 år
 
 


 

Republiken Estland 100 år

24 februari 2018

Som en blixt från klar himmel




Den 24 februari 1989 hissas den blå, svart, vita flaggan på (Toompea linnuse) Dombergets torn Långe Hermann och förblev där.


Minnessten över två diktaturer övergrepp på Lettland.








Foto: Ur ”See on see maa”, Olion 1990
Bilder Folkfronten här.

err.ee bilder från kedjan Estlands radioarkiv

Balti kett (23.08.1989)
Leedu Sąjudise, Läti Tautas Fronte, Eesti Rahvarinde ja Balti Nõukogu algatatud massiüritus, katkematu inimkett läbi kolme Balti riigi Tallinnast Vilniuseni.
Loe lähemalt

 
Balti kett (23.08.1989)
Leedu Sąjudise, Läti Tautas Fronte, Eesti Rahvarinde ja Balti Nõukogu algatatud massiüritus, katkematu inimkett läbi kolme Balti riigi Tallinnast Vilniuseni: Indrek Toome, [tuvastamata], Arnold Rüütel, Mikk Titma, Balti keti algus Toompeal.
Loe lähemalt


10 år efter den Baltiska kedjan



Estland, Eesti, Estija, Iganuija, Estonia.



err.ee bilder från kedjan Estlands radioarkiv
1989 
14 januari. Estniska olympiska kommittén återupprättades, idrottarnas önskan att prestera under estnisk flagg bekräftades. 
18 januari Vid ENSV ÜN:s 10:e session fastställdes estniska som statsspråk (språklagen godkändes med 204 röster för och 50 emot). Januari Utställningen "Trefärgat Estland" (den första stora utställningen som handlar om Estlands självständighet) öppnades på Estlands historiska museum. 
17 februari Presidiesessionen för ENSV ÜN, den 24 februari utropades till Estlands självständighetsdag. 
23 februari fick Estlands dramateater tillbaka sitt gamla namn. 
24 februari, Republiken Estlands 71-årsjubileum. På initiativ av RR och regeringen hissades Pika Hermann-tornets blå-svart-vita nationalflagga; EMS, Estonian Christian Union och ERSP startade rörelsen av medborgarkommittéer, "internationalister" bildade en strejkkommitté. 
26 februari Regeringens dekret om återlämnande av egendom och ersättning till offren för massförtryck publicerades. 
4.-5. Mars Interlikumis l kongress. 
Den 9 mars firades offren för det sovjetiska flygvapnets bombningar i Tallinn. 
14 mars. Demonstrationer anordnade av Interrinde. 
18 mars Estniska scouterna Malev återupprättades. 
20 mars Förordning av ENSV MN om genomförandet av tidszonen på Estlands territorium istället för den nuvarande Moskvatiden (initierad av Andres Tarand). 
25 mars Deporterade mindes. För 40 år sedan deporterades över 20 000 människor från Estland; Estonian Union of Unlawfully Repressed Memento grundades. 
26 mars val till kongressen för folkdeputerade i Sovjetunionen (för första gången under sovjettiden var det möjligt att välja mellan flera kandidater, stor framgång för RR); Estland bytte till tidszon. 
13.-14. May Estonia RR, Lettlands Tautas Fronte och Litauens Sajüdis anordnade den 1:a baltiska församlingen i Tallinn. 
Den 18 maj fattade den 11:e sessionen i ENSV ÜN ett beslut med 239 röster för om övergången till estnisk självförsörjning och MRP. 
8-17 Juni I Världsestniska ungdomsdagar i Estland. 
Den 25 juni återinvigdes statyn av K. Päts i Tahkuranna. Den 1 juli avslutades den internationella konferensen om rättslig utvärdering av MRP:s hemliga protokoll i Tallinn. 
24 juli XII session av ENSV ÜN, huvudfrågan är lagen om val av lokalråd (med lokal känslighet); de första rapporterna om strejker organiserade av interrörelsen. 
27 juli USSR ÜN godkände IME och gav möjlighet att avbryta genomförandet av USSR:s lagar i Estland, vilket kan förhindra genomförandet av IME. 
Den 9 augusti fortsatte ENSV ÜN:s session: lagen om val av kommunfullmäktige godkändes med 194 röster för. 
10 augusti I protest mot den nya vallagen organiserades ett arbetsstopp i ett 20-tal företag i Tallinn; hjälp kom till busschaufförerna från andra estniska städer. 
19 augusti Strejkerna avbröts. 
23 augusti 50-årsjubileum av MRP, den mänskliga kedjan "Baltic road" organiserad av de populära fronterna i de baltiska länderna från Tallinn till Vilnius (över 600 km, 2 miljoner människor). 
27 augusti, det hotfulla uttalandet från Sovjetunionens kommunistiska partis centralkommitté "Om situationen i de sovjetiska baltiska republikerna". 
Den 15 september nådde solidaritetsmarschen för Sovjetunionens inter-motionärer Tallinn. 
5 oktober Vid ENSV ÜN:s 13:e session beslutades att misstroendeförklaringen av aktivt val inte kommer att genomföras i kommunfullmäktigevalet den 10 december. 
Den 11 november satte den estniska regeringen upp ett fast mål att sätta Estlands egna pengar i omlopp; Inrättande av huvudkommittén för medborgare i Republiken Estland (ordförande Tunne Kelam). 
Den 12 november bekräftade ENSV ÜN med 188 röster för den historiskt-juridiska bedömningen av händelserna som ägde rum i Estland 1940 (Estlands införlivande i Sovjetunionen förklarades ogiltig; mer än 40 deputerade lämnade salen som ett tecken på protest). 
17 november ENSV ÜN godkände lagen om val av ÜN (kandidaternas lokala folkräkning 10 år). 
25 november Direktflygförbindelsen Tallinn-Stockholm öppnades. 
27 november. Sovjetunionens union antog lagen om Litauens, Lettlands och Estlands ekonomiskt oberoende. 
10 december Demokratiska folkrörelser vann lokalvalet. 
15 december grundades Eesti Pank. 
20 december började Estlands fackliga kongress (fackföreningar förklarades fria och oberoende). 
Den 24 december erkände Sovjetunionens folkdeputeradekongress existensen av MRP:s hemliga protokoll, fördömde transaktionen och förklarade protokollet ogiltigt från början. https://arhiiv.err.ee/fotod-pealkirja-jargi-kategoorias/Balti%20kett/elu/91https://arhiiv.err.ee/vaata/balti-kett-143156https://arhiiv.err.ee/vaata/balti-kett-143156https://arhiiv.err.ee/vaata/balti-kett-143155https://arhiiv.err.ee/vaata/balti-kett-143155https://arhiiv.err.ee/vaata/balti-kett-143155https://arhiiv.err.ee/fotod-pealkirja-jargi-kategoorias/Balti%20kett/elu/91shapeimage_2_link_0shapeimage_2_link_1shapeimage_2_link_2shapeimage_2_link_3shapeimage_2_link_4shapeimage_2_link_5shapeimage_2_link_6shapeimage_2_link_7

Den sjungande revolutionen 1987-1991



Estlands högsta sovjet tar beslut om en självständig ekonomi inom Sovjetunionen 18 maj 1989.


Tanken att Estland skulle införa en egen valuta  nämndes först  1987, då Siim Kallas, Tiit Made, Edgar Savisaar och Mikk Titma, för den tiden, beskrev i ett utomordentligt modigt estniskt projekt (IME). Officiellt togs principerna för självförvaltning av estniska SSR, som undertecknades den 18 maj 1989.


Eesti NSV isemajandamist.


ENSV (Estniska SSR) Högsta råds presidium Ordförande A. RÜÜTEL


ENSV (Estniska SSR) Högsta råds presidium sekreterare A. ALMANN


Tallinn, 18. mail 1989

Texten på Estniska här.

Bestlutet fick i folkmun namnet IME som betyder under

1989 kom IME = under, Ise Majandamist Eesti, Egen Ekonomi för Estland


Den Baltiska kedjan

Manifestation med över en miljon deltagare.


Balti rahvarinnete (Baltiska Folkfronten) väl samordnade gemensamma åtgärder överraskade i sin storlek, omfattning och uppmärksammades i hela världen. Filmen visar unika bilder och videoklipp. Den 23 augusti 1939 träffades utrikesministrar från Sovjetunionen och Tyskland - Vyacheslav Molotov och Joachim von Ribbentrop, som beställts av sina överordnade Stalin och Hitler, undertecknade ett fördrag som påverkat ödet för Europa och hela världen. Denna pakt, och den hemliga klausuler den innehöll, delat inflytandesfärer av Sovjetunionen och Tyskland och ledde till andra världskriget, och att ockupationen av de tre baltiska staterna - Estland, Lettland och Litauen.


50 år senare, den 23 augusti 1989 tar de tre nationer som lever i Östersjön och överraskar världen genom att ta tag i varandras händer och gemensamt kräva erkännande av det hemliga klausuler i Molotov-Ribbentrop-pakten och återupprättandet av den oberoende de baltiska staterna. Mer än en miljon människor anslöt att med händer skapa en 66 mil lång mänsklig kedja från foten av Toompea i Tallinn till foten av Gediminas-tornet i Vilnius, passerar Riga och floden Daugava på väg att skapa en samverkan i kampen för frihet som enade de tre länderna Baltic Way anordnades av nationella rörelser i de baltiska staterna: Popular Front i Estland Rahvarinne, Popular Front i Lettland och litauiska reformrörelse Sąjūdis.


Baltic Way medförde en betydande ändring i världshistorien. Detta uppnåddes genom social enhet och genom gemensamt engagemang och förtroende manifesteras genom att varje individ för att uppnå det gemensamma målet. Detta imponerande handlar om icke-våldsamma protester och solidaritet samtidigt suveränitet var ett levande exempel på den kultur av fred, öppna tillgång till information och som leder till ett erkännande av det hemliga fördraget och dess fruktansvärda konsekvenser för hela världen. Den ökade möjligheten för nationellt självbestämmande i Estland, Lettland och Litauen och uppmuntras demokratiska rörelser i hela Sovjetunionen.


De tre baltiska staterna lyckats få sin frihet 1991 på ett fredligt sätt, vilket skapar ett prejudikat som var, och förhoppningsvis kommer att följas av ett antal länder. En seger för humanismen över totalitarism.




Balti tee (Eesti/Leedu/Läti 1989)The Baltic Way

Länk - http://www.thebalticway.eu/en/history/



1989 kom IME= under

Egen ekonomi för Estland


Paragrahv 32. Eesti NSV isemajandamist käsitlev

         seadusandlus ja käesoleva seaduse kohaldamine

                 

     Eesti NSV isemajandamine toimub Eesti NSV seadusandluse

alusel.  Lisaks käesolevale seadusele ja sellest lähtudes

kehtestatakse Eesti NSV seadused Eesti NSV

rahvamajanduskompleksi terviklikkuse, ettevõtluse, Eesti NSV

valitsuse, kohaliku omavalitsuse, eelarve- ning maksukorralduse

aluste, pankade, välismajandustegevuse, tarbijate kaitse ja

hinnakujunduse kohta ning muud seadused ja teised

normatiivaktid, millega reguleeritakse Eesti NSV majanduse ning

sotsiaal- ja kultuurisfääri arengut.  Eesti NSV Ministrite

Nõukogu tagab valitsuse normatiivaktide operatiivse vastuvõtmise

kooskõlas isemajandamise elluviimisest tulenevate vajadustega.


     Kuni Eesti NSV seadusandluse kooskõlla viimiseni käesoleva

seaduse ja muude Eesti NSV isemajandamist käsitlevate

normatiivaktidega kohaldatakse Eesti NSV-s varem kehtestatud

normatiivakte, kui need ei ole vastuolus Eesti NSV

isemajandamise seadusandlusega.


      Paragrahv 33. Käesoleva seaduse jõustumine

         

     Käesolev seadus jõustub vastuvõtmise päevast.


       

     Eesti NSV Ülemnõukogu Presiidiumi esimees A. RÜÜTEL


     Eesti NSV Ülemnõukogu Presiidiumi sekretär A. ALMANN


     Tallinn, 18. mail 1989


Estlands högsta sovjet tar beslut om en självständig ekonomi inom Sovjetunionen 18 maj 1989.



Sovjetunionen medger 1989 det hemliga protokollet och att införlivandet av de Baltiska staterna var fel.



En av de tråkiga händelserna detta år var när Sveriges utrikesminister Sten Andersson (S) i november 1989 i Riga på en journalists fråga förnekade att de baltiska staterna var ockuperade och menade att det bara var en minoritet som ville ha självständighet.

Före Sovjetunionens fall menade Ingvar Carlsson att de planekonomiska ekonomin, trots sina demokratiska brister visat sig väl så kapabla att skapa materiellt välstånd som de kapitalistiska.


Minnesmonument över den Baltiska kedjan i Litauen.


2009,  20 år efter Baltiska kedjan.

I en interpellationsdebatt i riksdagen den 17 maj 1988 sade Sten Andersson  (S) följande:

”Jag tror alltså att ett krav i dag, riktat mot Sovjetunionen, på att de baltiska folken skall få en omedelbar självbestämmanderätt skulle vara ’kontraproduktivt’, dvs. det skulle verka i den rakt motsatta riktningen.”


 


Rapla Vabadussõja mälestussammas


År 1940 förstördes minnesmonumentet av ockupanterna.

I den anda av förändring efter en lång tid av stagnation som tog slut 1988. Minnesgoda personer visste var delarna var av originalet var och de grävdes upp 1988 i samhället Alu. En kopia tillverkades som avtäcktes  den 23:e juni 1989, inför en betydande samling av Raplabor.

Skulptör av det återskapade monumentet är Tõnu Maarand.


Luften var nu lättare att andas och ett spirande hopp tändes om en ljusare framtid för innevånarna i Estland.