Slutord
Du som har läst detta har fått ta del av den stora flykten över Östersjön. Alla de som lämnade sitt fädernesland Estland hade en stor längtan att kunna återvända. Det var bara ett mycket litet antal av alla de tusentals esterna som frivilligt återvände. Alla andra blev utspridda på många platser runt om i världen. Det tända ljuset samlar tankar, känslor och förståelse för alla dem som blivit berövade sina liv och sin frihet. Ljusets runda värmering symboliserar esternas spridning och evig sammanhållning runt om i världen.
Tacksamheten är mycket stor där asyl har beviljats.
Året 1991 blev Estland åter självständig stat. Alla hoppas att detta får bestå.

Det tända ljuset gäller också för den stora flykten från Baltikum som ägde rum under hösten 1944 i september och oktober.
Vi ska även minnas alla som inte nådde fram till friheten och blev berövade sina liv och baltutlämningens tragedi som ägde rum den 26/1 1946.
Dikten om Luises flykt
Varje dag och stund är svår
vi fäller mången ögontår
Kriget tycks aldrig ta slut
ingenting blir som förut
Vi flyr från Laugu strand
en kär del av vårt land
Vi far från vår älskade jord
skeppet Luise styr mot nord
Vi lämnar ödet i kaptenens hand
för att knyta nya frihetsband
Att fly händer inte var gång
för oss blev resan lång
Vi på öppna havet småbåtar såg
som försvann i havets stora våg
Skeppet Luise tar in vatten
vi är i nöd hela natten
Allt högre i skeppet vattnet når
tungt att pumpa, händer fulla av sår
Skeppet lättar i all hast
överbord kastas allehanda last
Havets vindar stormar hårt
vi ber för kära livet vårt
En u-båt efter oss följer
alla rädda för vad där sig döljer
Kaptenen lagar hålet som sabotage var
de skyldiga ingen respekt för liv har
Kaptenen har gjort sig illa
kommer skadan att stilla
Ett skepp söker med strålkastares blick
i panik en eldsignal vi släcka fick
Styrning och segel ur funktion
vi undrar över skeppets position
Vi ser fiskmåsar, land är nära
att höra vi är på Åland, en ära
Åland med Sverige kontakt tar
meddelar: 4 sjuka som illa far
På Åland vi till hjälp en lots får
mot kvällen svensk hamn vi når
Vi kom först till Furusund
varje ögonblick en evig stund
Vi tas emot av mänskliga goda händer
vi är i Sverige, ett av många länder
Nu friheten vi ser fram emot
och i ett nytt land slå rot
Vi har klarat krigets hemska tid
och kan andas ut i glädjande frid
Trasiga själar har vi kvar
och får leva med dessa alla dagar
Asyl beviljades för oss i Sveriges land
vi ester tackar och sträcker ut var sin hand
Mati Nõmm