Fakta - Fakt
Haapsalu eller på svenska Hapsal, är en stad i västra Estland, 43 mil från Eskilstuna, belägen vid södra stranden av en vik av Östersjön, (Läänemeri Västerhavet). Hapsal betraktades som estlandssvenskarnas huvudstad. Aiboland är benämning på svenskbygden runt Östersjön.
Härskare över Hapsal stadsrättigheter 1279
1263 Hapsal väljs till katolske biskopens högsäte för Wiek och Ösel
1279-1559 Tyska orden (Svärdsriddarna)
1559-1563 Danskt
1563-1576 Svensk provins
1576-1581 Tsarryssland
1581-1721 Svensk provins
1721-1917 Tsarryssland
1918-1940 Republiken Estland
1940-1941 Sovjetunionen
1941-1944 Tyskland
1944-1991 Sovjetunionen
1991- Republiken Estland
Biskopskatedralen färdigställdes under mitten av 1200-talet. Här finns även en medeltida borg. Det höga tornet är intakt och går att besöka.
Ur Nordisk familjebok upplaga 10
Från 1700-talet var Estland en del av Ryssland.
Hapsals historia som kurort inleddes på 1800-talet. Det första badhuset i Hapsal grundades 1805. Staden blev populär tack vare sin badgyttja. Den första gyttjebadsanstalten i Hapsal grundades 1825 och på grund av det stora antalet gäster öppnades snart ännu tre liknande inrättningar. Ryktet om havsgyttjans läkande effekt nådde så småningom societetskretsarna i St. Petersburg och snart blev Hapsal ett omtyckt semesterställe för hovet. I början av 1900-talet var Hapsal redan en välkänd kurort. Som tsarens semesterställe fick Hapsal 1905 järnvägsförbindelse med St. Petersburg. Staden har en överdimensionerad och pampig järnvägsstation. Tsaren skulle ostörd av vädret kunde besöka sitt lerbad. Strandpromenaden och kursalen med sin snickarglädje påminner i dag om stadens storhetstid.
Under Estlands frihetstid på 1920-30-talet var den havsnära staden Hapsal mest känd som ett lugnt semesterställe och en gyttjebehandlingskurort. På somrarna blir den närliggande viken tack vare sitt grunda vatten varmare än andra vikar längs kusten. Havsvattnets medeltemperatur på sommaren är +21 grader. Även om luftfuktigheten i Hapsal är högre än i inlandet anses i Hapsal vara den soligaste kurorten i Estland.
Staden var mycket förfallen 1990 men har nu restaurerats och återigen blivit den pittoreska kurort den en gång var. En SPA-resa till Haapsalu garanterar avslappning och sköna gyttjebad. Trotts att det inte finns många svenskar kvar kan man hitta skyltning på svenska. Den nya turismen har medfört att det finns svensktalande personal på flera av hotellen.
Det finns många legender förknippade med Hapsal. Den mest kända är berättelsen om Den Vita Damen som under mörka augustinätter vid fullmåne brukar visa sig i fönstret till Domkyrkans sakristia som en symbol för den eviga kärleken.
Framför Hälsocenter Laine vid stranden av Lilla viken står en skulptur, som utmärkt väl karaktäriserar Hapsal som kurort. Den är Mannen som bryter sönder sin käpp, skapad av skulptören Juhan Raudsepp 1933. Den symboliserar en man som återfått sin hälsa av den läkande gyttjan och bryter sönder sin spatserkäpp, som han inte längre behöver
I Haapsalu finns flera museer bland annat Aibolands Museum (öbo landet) som visar hur estlandssvenskarna levde innan de flesta flydde till Sverige i slutet av andra världskriget.
Efter 2017-års kommunreform ingår Ridala i Hapsal stad.
Den kända illustratören Ilon Wikland som illustrerat många av Astrid Lindgrens böcker bodde som barn i Haapsalu hos sin farmor. Vid andra världskrigets slut såg farmodern till att hon kom som krigsflykting till Stockholm och fick då bo hos en faster. Ilon Wikland har tillsammans med Rose Lagercrantz författat ett par bilderböcker som handlar om barndomen i Estland och Haapsalu. Ilon Wikland har fått ett eget museum
Kända personer från staden är tonsättaren Cyrillus Kreek och konstnären Ants Laikmaa.
Historien kring Hapsals namn
Historiska namn på Haapsalu är Hapsalla, Hapsallae, Hapasella, Hapsell, Haepsel, Hopisal, Hapesal, Hapesellis, Hapezelle. På medeltiden är namnet nedskrivet som Hapsel och Hapsell. På 15 - 1600-talet är namnet huvudsakligen Hapsal, men som estniskan skrivs för egennamn så blir det lång betoning på första stavelsen och namnet ska sluta på en vokal så blir det dagens namn Haapsalu. På 1800-talet finns ytterligare namn, Noarootsi svenskarna sa både Haapsalut och Haskul, Runö svenskarna sa Hupsal. Hupeli var Vormsö-svenskarnas benämning men även Hosal användes. I några väst-finska dialekter har Haapsalu benämnts som Oablu eller som Aablu.
Webbkamera
Eskilstuna Haapsalu
http://ilm.ee/haapsalu/kaamera.php3
2018 genomföre en stor kommunreform i Estland då närmare 100 kommuner slås samman och länsgränser flyttas.
