Mihkel och Pauliine Hiiuväin

 


Karta: V.Dale 1927


Vy från åsidan. Till vänster båtslipen.      
Strömsborg 1 Vallby Ärsta, senare stadsäga 10, byggt före 1903.

Mihkel H, Kalle,  Mihkel samt en flicka.


Mihke H bodde redan i huset ovan när han 1 april 1954 köpte fastigheten.
Det mindre reverterrade huset intill ån var hade

en föregångare och är byggt efter 1907 och hade två bostäder. Till vänster bland buskarna syns brygghuset som här på bild inte har tillbyggnaden av bastun. En bra bastu är självklar för en estländare. Ytterligare en bostad fanns i ”vedbodslängan” ovanför det som varit en verkstad. Den hade enbart en vedspis som värmekälla så vintern var säker kall. Fast vist bodde det människor där under kortare perioder. Verkstadslokalen var fylld av en stor mängd skrot och förblev så med ytterligare påfyllning med tiden. Vi barn var strängt förbjudna att ta oss in där. Möjligen för att där stod saker på jäsning.

Strömsborg. Flygfoto 1950-talet, till höger båtslipen. Den stora björken finns kvar än idag 2015.



Nyfors kring kvarteret Frisören.

Kartor Dale 1927








Nyforsgatan 19 och Nyforsgatan 21 till höger. Nedanför Nyforsgatan 23 - 19, 2012.

Från andra hållet


Bostaden låg till höger om körporten på andra våningen.  Vad jag minns så var det endast ett stort kök in mo
t gården och ett rum ut mot gatan.
Inne på gården låg ett reveterat hus märkt 61 på kartan. Huset sett från  Gatan Frisören 3.


Stenhuset Nr 60 är J A Hellbergs fabrik för tillverkning av rakknivar, Nyforsgatan 23. Senare stadens siste knivtillverkare vid Rademachersmedjorna

Mihkel Hiiuväin sitter på en brygga vid Mälarbaden, 1957.



Mu vanaisa Mihkel Hiiuväin oli kapten, oma purjekaga Luise vedas ta saare ja mandri vahel küttepuid.


Min morfar var kapten på sin egen båt Luise, han fraktade mest ved från Ösel till fastlandet.



Mihkel Hiiuväin. Baptist och predikant


Han predikade i kapellet i Meiuste.

Vid mitt besök till  kapellet 1988 möttes jag av en äldre dam Juuli. Hon hade som 17-åring blivit föräldralös och när de flest flytt byn flyttade hon in i kapellets kök. Då kapellet nu var en bostad fick det stå där. Det märkliga var att det 44 år senare forfarande var så som det hade lämnats.


Juuli blev glad när en av Mihkel H barnbarn kom och drog upp den klocka som Mihkel H skänkt kapellet. Det hade inte gjorts på 44 år.


Mihkel H. kom i exil vid minst ett tillfälle att predika inför den estniska batistförsamlingen i Stockholm.

Baptisternas bönehus Meiuste (bygd 1910)

 
Det reverrtrrade huset intill ån 1966.
Brygghuset före tillbyggnaden av bastu, Kalle på bilden, slutet 1940-talet.

Nedan med bastu och Hugo på bild, 1966.


Vedboden till höger avträdet till vänster, båtslipen i bakgrunden 1966. Som liten upplevde jag på sommaren att iskarlen kom. Häst och vagn och ett ymnigt vattendropp. Iskarlen tog ett isblock och ställde in i isskåpet.

Här går idag Mått Johanssons väg fram över vedbod och dass.


Verkstad och bostad i uthuslängan 1966.

Trädgårdsmästeriet rivet och den stora björken fälld över taket för stege och båtshake. I bakgunden Lagerhuset från 1919.

Båten köps. Mihkel H, Leida och Kalle på bild. Säljare okänd, slutet 1940-talet.


Mihkel och Kalle bland nät, slutet 1940-talet..


August, Mihkel, Richard stående Mihkel med gudmor Liisi sittande vid den gamla segelbåten som användes som roddbåt, 1951.
Roddbåten vanligen vattenfylld.
På bryggan 1951, August, Leida, Pauliine, Voldemar och Aino.

Mihkel H med Mihkel och Hugo i famnen.

1954 efter Pauliines jordfästning. Mihkel och bakom Kalle.
Plåthuset kallades ”Sommarstugan”.
1967 revs flera hus för att ge plats åt Mått Johanssons väg. Bredängsgatan 1 ”Strömsborg” eldades upp som brandkårsövning.
1968 är Mått Johanssons väg dragen över Strömsborg. Handelsträdgårdens och båtslipens tomt gapar öde. Huset invid ån får stå kvar några år då hyresgästerna till kommunens stora förtret vägrar flytta.
Stensättning och Mihkels båt.
Stensättningen mot ån 2008. Där det på1950-talet var fritt vatten är det nu torr mark.


En angöringsring i kajen, Strömsborg1, Bredängsgatan 1.


En händelse som visar livet hårda reallitet på 1940-talet är den tidningsbild som finns om en häst som bärgas mellan Strömborg och gasverket.

Kan tänkas att det är några av Mihkels barn som ser på händelsen.

 
Mihkel Hiiuväin fick redan som 9-åring var hjälpreda till en kock. Han var med och reste runt om i världen och självlärd  sjökapten.
Mihkel Hiiuväin var sjökapten och med sitt tredje skepp "Luise" på 81 grt. byggd 1937 transporterade han förnödenheter mellan Saaremaa och Tallinn. Främst ved till tegelbruket i Loksa.


På somrarna var han sällan hemma. Vid flera tillfällen besöktes även Sverige. Med tiden fick Mihkel Hiiuväin språkkunskaper. Han kunde hantera 6 olika språk.
Estniska, finska, tyska, engelska, franska och ryska. Senare blev det sjunde språket svenska.


Efter den sovjetiska invasionen 1939 förstatligandes  estländarnas fartyg den 9 oktober 1940. Det sattes punkt för den estniska sjöfarten när ca 500 fartyg beslagtogs. Ingen kompensation utgick till ägarna, inte heller fick de arbeta på båten de en gång hade ägt. Även båten M/pl. Leidus 115 BRT ”Vindy Göteborg”  byggd 1901 står upptagen som konfiskerad från Mihkel H.

Efter att tyskarna ockuperat Estland 1941 återgick de flesta båtarna till sina forna ägare. Luise åter-lämnades 20 maj 1943.

I samma akt ligger även båten M/pl. Leidus 115 BRT ”Vindy Göteborg”  byggd 1901 står upptagen som återlämnad 20 april 1944. Osäkerhet kring Leidus. Hiiuväin var ägare av tre båtar varav en hade förlist. Enligt dottern Leida ägde Hiiuväin två båtar.



8 december 1943, under den tyska ockupationen, beviljas lån till bygge av en motordriven båt på 200 grt. Låntagare står August Linde och Mihkel H. Lånet godkändes till 130.000 RM. varav 15.000 RM. utkvitterades 24 februari 1944.


I september 1944 inleder sovjet en intensiv bombning av Tallinn. Det var då som planeringen av flykten börjar.  Mihkel Hs. skepp "Luise" låg för ankar utanför Laugu strand. Med en liten roddbåt kom man in till stranden. Mihkel H. ger sig iväg till tyskarna för att registrera sig hos gränsvakten (piiri valvis) för att fly till Tyskland, ett tillstånd ges.

Luise i Furusund sep/okt 1944.


22 september hade ryssarna intagit hela Estlands  fastland. Samma dag lämnade Luise Triigi med en last av människor som efter storm, trasigt roder och felnavigering  lyckligt kom fram till Sverige. Under natten före avfärden gjorde en ung skeppspojke i besättning ett hål i båtens botten. Han följde inte med på flykten utan avrådde andra att följa med. Båten tog in vatten männen pumpar vatten så att händerna blöder men till sist tätas hålet av Mihkel H. Dock till priset av en blodförgiftning. Första julen i Sverige tillbringar Mihkel H på sjukhus. Mihkel H. var sorgsen över att det bara var några få som sänt julhälsningar till honom. Så småningom fick han åka till barn och fru i Eskilstuna.


När de nyanlända kom till Sverige uppstod genast bostadsproblem. Till Eskilstuna och Torshälla kom kring 2000 ester och därtill många andra.  Samtidigt skriver tidningarna om de dåliga bostäderna och att ett stort antal ska utdömas. Det blev närmast ett måste att köpa en egen bostad.

För många ester blev Närjeholme, norr om Eskilstuna, deras husköp och det bildades en mindre koloni av ester där.

Ett vykort taget efter 1905. Tvättbryggan är söder om Strömsborg.

Huset längst till höger finns än idag kvar.

Mihkel Hiiuväin köpte  Strömsborg 1 i Vallby storkommun, Valhalla. Tomten gränsade till det som var Eskilstuna stad. 1951 införlivades Vallby med Eskilstuna.

Karta från 1903


Det var inte lätt att få pengar till husköp. Flyktingarna var vid starten i Sverige utan tillgångar. Genom hårt arbete sparades det till en liten slant. Mihkel H fick många att skriva på en mindre borgen och även små bidrag vilket gjorde det möjligt att köpa två hus av Pagelius med adress Bredängsgatan 1. Mihkel H bodde redan i huset där det redan  flyttat in ett flertal estniska familjer. Totalt fanns det 7 lägenheter i husen. Alla var glada att få någonstans att bo och när bättre tillfälle gavs kunde man flytta vidare. Trähuset eldades upp som brandövning 1967. Det reverrterade huset stod kvar ytterligare några år innan det revs.


Granne med Strömsborg var Blomqvists Handelsträdgård. Företaget startades kring 1900 av Axel Ljungdahl och övertogs 1922 av trädgårdsmästare G. Blomqvist. 1943 övertog   Ragnar Blomqvist trädgården.  Något år i slutet på 1950-talet brann pannrummet till växthusen. Någon tid stod brandresterna spöklikt vid infarten till tomten. Sedan det byggt upp på nytt blev det allt mindre verksamhet i handelsträdgården. Växthus och bostad (mitt i bilden) revs för att ge plats åt Mått Johanssons väg som en tid blev en gata över vår gård med enstaka bilar susande förbi trapphuset.


För Mihkel H som var van
att vara på havet blev industriarbete. Först på ett gjuteri och senare traktortillverkning vid Bolinder Munktell. Helt  kunde han inte släppa sjölivet utan skaffade sig en öppen fiskebåt. Med den gjorde han enstaka turer ut i Mälaren och fiskade. Vi barn lekte i båten. En sak som vi tyckte var rolig var att med pumpa ut vatten ur båten. Pumpen bestod av en pinne med någon sorts packning och vi pumpade för glatta livet. Någon gång hände det att vi fick åka med och det var spännande att se hur båten startades med blåslampa och hur man för hand drog igång det stora svänghjulet som sedan snurrade under färden. Senare kom vi att få mycket ovett för att vi klippte bitar ur näten och gjorde egna nät där vi fångade småfisk. Näten var stora och ingen använde dem efter att Mihkel H gått bort.


Från Valhalla finns det
starka minnet av Pauliine.

Pauliine var märkt av sjukdom som redan konstaterats i Estland.

Hon låg i sängen och att jag som treåring skulle vara tyst när vi skred in i rummet. Bilden av en intorkad människa drabbad av kräfta brände sig fast och är det enda minne jag har av henne. På en bild tagen 1952 sitter jag i Pauliines knä. Bakom står dottern Salme. I Mihkel H:s famn sitter Hugo och bakom dem står dottern Leida. Pojken är Kalle medan herrens identitet är mig obekant, troligen Lembit som reste vidare till Canada. Bakom kameran stod Einar.


Mihkel H tyckte om barn. Särskilt minns jag hur han hade olika spännande saker i bostaden
i Nyfors dit han omgift flyttat till sin nya fru. Ida Lowiisa (f. Viitamees 17-10-1905 i Estland d.10-6-1974, tidigare gift Kotkas, två flickor födda och avlidna Regine 1927, Õie 1929). De fann varande på kyrkogården där gravstenarna från deras makar stod nära varandra.


Ingången genom körporten Nyforsgatan 21 in till den trånga innergården med
bodar och avträden var spännande och skrämmande. Den trånga mörka trätrappan där det alltid luktade gas. Gasspisen som när den brann gav en särskild doft. Vedspisen eldades med svarta briketter medan kakelugnen eldades med ved. Var allt detta förvarades var en gåta. När mjölk serverades hämtades den från ett skåp i trapphuset. Men framför allt så vankades det karameller.


Mihkel H blev med åren snabbt sämre till hälsan. En diabetes blev allt mer besvärande. Som Saaremaabo (Öselbo) så hade han sin självklara stolthet och envishet. Att lyda läkarens råd var inte så viktigt utan han tog sin egen kur.

Sista julen 1956 som vi fick uppleva minns jag hur vi med Einar i täten gick till Järntorget för att köpa en gran. För en sexåring tedde den sig enorm. Promenaden med granen genom Nyfors i en kall vinterkväll med knarrande snö under skorna var spännande. Hur granen kom upp via den smala trappan och in i rummet var ett äventyr i sig. Granen stod en stund kvar i trapphuset  och sedan kläddes den. På den tiden var det någon dag före julafton detta hände.


Till påsk stod det färglada ägg i rad. Färgade med lökskal och med intressanta mönster. Det var spännande att lyfta upp dem och studera. De var så välpolerade att de gick att ta dem för porslin, men det var äkta ägg. Det vore roligt att kunna den konsten att behandla ägg.


En julidag 1957 kommer Mihkel H med båten till Torshälla och lägger till vid en polare i kanalen. Med är alla barn och vuxna från Valhalla. Det är dottern Salmes födelsedag och det är fest för de vuxna. Det blir ett av de få tillfällen som barnen från Valhalla får uppleva vad Torshälla har att erbjuda av lekplatser.


Einar Nordvall hade köpt en tomt och påbörjat ett husbygge. Från sommaren fins några bilder av Mihkel H och Ida där de sitter vid badbryggan i Mälarbaden. Skorna är avtagna och fötterna doppar i vattnet. I vattnet finns barnbarnet Mihkel
i de då trendiga ”Tarzanbadbyxor” med en liten bilslang till flytredskap. Stim och stoj lyser över bilden. Själv var jag glad över att få ett eget rum i huset som byggs.


Allt är inte lycka, innan året är slut får en snäll och vida berest baptistpredikant kallelse hem. Del sorgliga var att jag svarade i telefonen den dagen beskedet kom. Dagen före en spännande händelse. Dagen barnet fyller sju år.


Bygget av huset sker med hjälp av flera personer. Murning av grund och skorstenen utförs med min pappa Augusts hjälp. Bygget går under hösten allt långsammare och stannar helt upp när Einar blir sjuk. Några enstaka arbetsdagar blir det ytterligare men huset blir inte färdigt. Det säljs som det står och dagarna, baden och minerna vid Mälarbaden tar slut.


Mihkel Nõmm


Hiiuväins släktträff 2014, Meiuste församlingshem.


Soela talu. See on koht, kus sündis ka Mihkel Hiiuväina vanaisa, Tõnis Hiiuväin (3.jan.
).

Selle talu kodanikele anti 1811-1826 aastatel perekonnanimeks Hiiuväin. Esimene fotol on Soela talu ait 1929a. fotograaf Gustav Ränk. Teise foto tegin mina 2014a ja fotol on seesama ait.

Selle talu inimesed põgenesid samuti 1944a. Luisega Rootsi ja sealt edasi Kanadasse.


Mihkel Hs farfar Tõnis Hiiuväin föddes (3.jan.1817) De boende på gården Soela gavs 1811 - 1829 familjenamnet Hiiuväin (Dagösund). Fotograf 1929 var Gustaf Ränk, och till färgbilden 2014 Marek Hiiuväin. Gården Soelas innevånare flydde med Luise till Sverige och vidare till Kanada.

Halva gårdshuset på Soela finns kvar.


 

Inskriven i handlingarna som Mikel  Hiluväin  resp. Pauline Hiluväin i kyrkoböckerna.