Mihkel och Pauliine Hiiuväin

 








          

Karta V. Dale 1927. Strömsborg närmast ån.

Vy från å-sidan. Till vänster båtslipen.   

1955, Flicka,  Kalle, pojke och Mihkel H, framför Strömsborg 1 Vallby Ärsta, senare stadsäga 10, byggt före 1897. Gatunamn Bredängsgatan 1.



Mihkel H bodde redan i huset ovan när han 1 april 1954 köpte fastigheten. Det mindre reveterade huset intill ån var byggt före 1907 hade två bostäder. Till vänster bland buskarna syns brygghuset som här på bild inte har tillbyggnaden av bastun. En bra bastu är självklar för en estländare. Ytterligare en bostad fanns i ”vedbodslängan” ovanför det som varit en verkstad. Den hade enbart en vedspis som värmekälla så vintern var säker kall. Fast vist bodde det människor där under kortare perioder. Verkstadslokalen var fylld av en stor mängd skrot och förblev så med ytterligare påfyllning med tiden. Vi barn var strängt förbjudna att ta oss in där. Möjligen för att där stod saker på jäsning. Totalt fanns det 7 lägenheter i de tre fastigheterna.


Ett vykort taget efter 1905. Tvättbryggan är söder om Strömsborg.

Huset längst till höger finns än idag kvar.

Strömsborg. Flygfoto 1950-talet, till höger båtslipen. Den stora björken finns kvar än idag 2015.




Nyfors kring kvarteret Frisören.

Kartor Dale 1927


Nyforsgatan 19 och Nyforsgatan 21 till höger.

Nyforsgatan från andra hållet


Bostaden låg till höger om körporten på andra våningen.  Vad jag minns så var det endast ett stort kök in mo
t gården och ett rum ut mot gatan.
Inne på gården låg ett reveterat hus märkt 61 på kartan. Huset sett från  Gatan Frisören 3.


Nyforsgatan 23 - 19, 2012.

Stenhuset Nr 60 är J A Hellbergs fabrik för tillverkning av rakknivar, Nyforsgatan 23. Senare stadens siste knivtillverkare verksam vid Rademacher smedjorna.

Mihkel Hiiuväin sitter på en brygga vid Mälarbaden, 1957.



Mu vanaisa Mihkel Hiiuväin oli kapten, oma purjekaga Luise vedas ta saare ja mandri vahel küttepuid.


Min morfar var kapten på sin egen båt Luise, han fraktade mest ved från Ösel till fastlandet.


Mihkel Hiiuväin. Baptist och predikant


Mihkel Hiiuväin predikade i kapellet i Meiuste.

Vid mitt besök till  kapellet 1988 möttes jag av en äldre dam Juuli. Hon hade som 17-åring blivit föräldralös och när de flest flytt byn flyttade hon in i kapellets kök. Då kapellet nu var en bostad fick det stå där. Det märkliga var att kapellet 44 år senare fortfarande var så som det hade lämnats.


Juuli blev glad när en av Mihkel Hiiuväin barnbarn kom och drog upp den klocka som Mihkel Hiiuväin skänkt kapellet. Det hade inte gjorts på 44 år.


Mihkel Hiiuväin kom i exil vid minst ett tillfälle att predika inför den estniska batistförsamlingen i Stockholm.



Baptisternas bönehus Meiuste (bygd 1910)
Hiiuväins släktträff 2014, Meiuste församlingshem.



Morfar 1.0

En kort berättelse om Mihkel Hiiuväin och hustru Pauliine född Tatter. Orsaken till dess tillkomst var författarens föredrag 9/10-2019 på Stadsbiblioteket  i Eskilstuna.

Beättelsen börjar kring 1820 när de boende på gården i Soela (Söäl, säl Svenska) tilldelas efternamnet Hiuwäin senare omvandlat  kring 1920 till Hiuväin och Hiiuväin samt några nedslag i arkivmaterial, familjealbum och uppsnappade historier.

Handlingarna är när så skett översatta till svenska av författaren. Kommentarer på översättningarna mottages tacksamt på laugu@leht.se.

En längre variant

Morfar 2.0 är under bearbetning där avsnitten fylls med mer fakta material samt att  berättelsen om deras barn görs utförligare.

Kan läsas här.

Läs på nätet https://www.yumpu.com/sv/document/read/63584887/morfar10


MN


Pärsama skola 1928. Mihkel H växte upp i trakten kring Pärsama och kom troligen att gå i den tidigare skolan från 1834,  Karja Herrgårds församlingsskola.






 

Det reverterade huset intill ån 1966.

Brygghuset före tillbyggnaden av en riktig bastu, Kalle på bilden, slutet 1940-talet.

Nedan med bastu och Hugo på bild, 1966.


Vedboden till höger avträdet till vänster, båtslipen i bakgrunden 1966.
Verkstad och bostad i uthuslängan 1967. Här går idag Mått Johanssons väg fram. Vi äldre barn imponerades av torpedbåtarna som varit på besök och ristade in deras nummer i skorstenens rappning. För detta utdelades mycket banor.


Trädgårdsmästeriet rivet och den stora björken fälld över taket för stege och båtshake. Lagerhuset från 1919 i bakgrunden 1966.
Valhalla 1960-talet.

1 Huvudbyggnad

2 Hus vid ån

3 Bastu Brygghus

4 Vedbod verkstad

5 Brygga

6 Sommarhus

7 Avträde förråd


Båten köps. Mihkel H. Leida H. och Kalle H. på bild. Säljare okänd, slutet 1940-talet.


Mihkel H och Kalle H. bland nät i Roslagen, slutet 1940-talet.

August Nõmm, Mihkel Hiiuväin, Richard Fahrman stående. Mihkel Nõmm med gudmor Liisi Fahrman  sittande vid den gamla segelbåten som användes som roddbåt, 1951.






På Strömsborgs brygga 1951, August, Leida, Pauliine, ? och Aino.

Mihkel Hiiuväin med barnbarnen Mihkel och Hugo i famnen.


1967 revs flera hus för att ge plats åt Mått Johans väg. Bredängsgatan 1 ”Strömsborg huvudbyggnad” eldades upp som brandkårsövning. Oljecisterner i bakgrunden, gasverket.

Gasverket och kvarvarande hus Strömsborg, 1968


Stensättningen mot ån 2008. Där det på 1950-talet var fritt vatten är det nu torr mark.



En angöringsring i kajen, Strömsborg 1,

Bredängsgatan 1.


En händelse som visar livet hårda realitet på 1940-talet är den tidningsbild som finns om en häst som bärgas mellan Strömborg och gasverket.


Kan tänkas att det är några av Mihkel H.s barn som ser på händelsen.





Meiuste nu förvandlat till församlingshem.


Soela  Hiiuväin



Soela talu. See on koht, kus sündis ka Mihkel Hiiuväina vanaisa, Tõnis Hiiuväin (3.jan.).

Selle talu kodanikele anti 1811-1826 aastatel perekonnanimeks Hiiuväin. Esimene fotol on Soela talu ait 1929a. fotograaf Gustav Ränk. Teise foto tegin mina 2014a ja fotol on seesama ait.

Selle talu inimesed põgenesid samuti 1944a. Luisega Rootsi ja sealt edasi Kanadasse.

Mihkel Hiiuväns farfar Tõnis Hiiuväin föddes (3.jan.1817) De boende på gården. Soela gavs 1811 - 1829 familjenamnet Hiiuväin (Dagösund). Fotograf 1929 var Gustaf Ränk, och till färgbilden 2014 Marek Hiiuväin. Gården Soelas innevånare flydde med Luise till Sverige och vidare till Kanada.

Halva gårdshuset på Soela finns kvar.

Sundet mellan Ösel och Dagö kallas Hiiovän (Dagösund) omväxlande med Soelaväin.


 

Bild P-l. Luise.

Mihkel Hiiuväins farfar Tõnis Hiiuväin gick vid 15 års ålder i arbete på gården Puuniku Tallu (kulle gård). Då gården ägare saknad egna barn kom Tõnis att överta gården. Sedan föddes Mihkels far och Mihkel själv på gården. Mihkel Hiiuväin började redan som 9-åring arbeta på en båt som hjälpreda åt en kock efter att han smitit från skolan. Han var från den åldern med och reste runt om i världen och blev med tiden en självlärd  sjökapten.

Vid den tyska invasionen av Ösel 1917 blev Mihkel H, tillsammans med 20.000 andra, tagen som krigsfånge.

1920 gifte han sig med Pauliine Tater, dotter på gården  Õie, Laugu.

Mihkel Hiiuväin kom att bilda flera kompanjonslag kring båtarna  Keldin, Marianne och Luise. En motorbåt på 120 grt. var under byggnation 1944.

Mihkel Hiiuväin var sjökapten och med sitt tredje skepp P-l. "Luise" på 81 grt. byggd före 1934 transporterade han förnödenheter mellan Saaremaa ”Triigi” och Tallinn. Främst ved till tegelbruket i Loksa.

I riksarkivet finns dokument om köp av skog och andra produkter för avsalu.


1939 finns ett flertal notiser om Mihkel H. I en februari storm höll han på att drunkna då isen mellan Dagö och Ösel bröts upp. De strandsatta hade isolerats på ett isflak. Soela räddningstjänst frälste de nödställda men kunde konstateras att deras brygga tagits av isen. I samma storm krossade isen Luise som låg i Triigi hamn. Båten sjönk och bärgades i april.


På somrarna var han sällan hemma. Vid flera tillfällen besöktes även Sverige. Med tiden fick Mihkel Hiiuväin språkkunskaper. Han kunde hantera 6 olika språk.
Estniska, finska, tyska, engelska, franska och ryska. Senare blev det sjunde språket svenska.


Efter den sovjetiska invasionen 1939 förstatligandes  estländarnas fartyg den 9 oktober 1940. Det satte punkt för den estniska sjöfarten när ca 500 fartyg beslagtogs. Ingen kompensation utgick till ägarna, inte heller fick de arbeta på båten de en gång hade ägt. Även båten P-l. Marianne 39,1 grt. står upptagen som konfiskerad från Mihkel H. En tredje galeas P-l. Keldin 23 grt. fanns i familjens ägo finns inte med i beslagsbeslutet, båten anges vara strandad.


Mariannes öde blev att förlisa. Den 5 december 1940 skall  Marianne seglas till vintervila i Orissaare. När båten leds av Parki fyr släcks den för vintern Kl. 20.30. Skeppet är utan ledljus i mycket farligt vatten. Vid 21-tiden går hon upp på klipporna. Besättningen frikänns i den följande rättegången ”åtalspunkt slöseri och förskingrande av statlig egendom dokument ERA:R-38-1-14 Folkdomstolen” helt på fyrmästarens redogörelse över orden att släcka fyren. Mihkel Hiiuväin var 1939 registrerad ägare till 5/6 av Marianne. Kapten på båten var Mihkels bror, släktens kommentar till händelsen var att grundstötningen var helt onödig. Mer var förlisnigen en protest mot sovjetsystemet.


Vid röda armens evakueringen av Tallinn 26-29 aug.1941 till Kronstadt användes 160 större båtar. Tysk och Finsk militär sänkte utöver militära skepp 43 större lastfartyg och många mindre ej namngivna båtar. I sovjetisk historieskrivning har denna händelse förtigits. Ansvariga sovjetmilitärer fick plikta med sitt liv då de inte offrat sig för systemet. Även en släkting till Mihkel H. döms 1942 i Leningrad för händelsen.


Efter att tyskarna ockuperat Estland 1941 återgick de flesta båtarna till sina forna ägare. Luise återlämnades 20 maj 1943. Nu med en hjälpmotor.

I samma akt ligger även båten M/pl. Leidus 115 BRT ”Vindy Göteborg”  byggd 1901 står upptagen som återlämnad 20 april 1944 till sina tidigare ägare. Vad som Hänt P-l. Marianne är ännu okänt där inga dokument hittats.

Mihkel Hiiuväin var enligt dottern Leida ägare av tre båtar varav en hade förlist.


8 december 1943, under den tyska ockupationen, beviljas lån till bygge av en motordriven båt på 200 grt. Låntagare står August Linde och Mihkel Hiiuväin. Lånet godkändes till 130.000 RM. varav 15.000 RM. utkvitterades 24 februari 1944.


I september 1944 inleder sovjet en intensiv terror bombning mot befolkningeni Tallinn. Tyskarnas militära verksamhet lämnas orörd. Det var då som planeringen av flykten börjar.  Mihkel Hs. skepp "Luise" låg för ankar utanför Laugu strand. Med en liten roddbåt kom man in till stranden. Mihkel Hiiuväin ger sig iväg till tyskarna för att registrera sig hos gränsvakten (piiri valvis) för att fly till Tyskland, ett tillstånd ges.

Luise i Furusund sep/okt 1944.


22 september hade ryssarna intagit hela Estlands  fastland. Samma dag lämnade Luise Triigi hamn med en last av människor som efter storm, trasigt roder och felnavigering  lyckligt kom fram till Sverige. Under natten före avfärden gjorde en ung skeppspojke i besättning ett hål i båtens botten. Han följde inte med på flykten utan avrådde andra att följa med. Båten tog in vatten männen pumpar vatten så att händerna blöder men till sist tätas hålet av Mihkel Hiiuväin. Dock till priset av en blodförgiftning. Första julen i Sverige tillbringar Mihkel Hiiuväin på sjukhus. Mihkel H. var sorgsen över att det bara var några få som sänt julhälsningar till honom. Ett halvår blev han i Roslagen innan han fick flytta till barn och fru i Eskilstuna.


När de nyanlända kom till Sverige uppstod genast bostadsproblem. Till Eskilstuna och Torshälla kom kring 2000 ester och därtill många andra.  Samtidigt skriver tidningarna om de dåliga bostäderna och att ett stort antal (400) ska utdömas. Det blev närmast ett måste att köpa en egen bostad.

För många ester blev Närjeholme i Vallby socken, norr om Eskilstuna, platsen för deras husköp och det bildades en mindre koloni av ester där.


Mihkel Hiiuväin köpte  Strömsborg 1 i Vallby storkommun, Vallhalla. Tomten gränsade till det som var Eskilstuna stad. 1951 införlivades Vallby med Eskilstuna. Närheten till vatten var en tröst.


Häradsekonomisk karta 1897-1903.


Det var inte lätt att få pengar till husköp. Flyktingarna var vid starten i Sverige utan tillgångar. Genom hårt arbete sparades det till en liten slant. Mihkel Hiiuväin fick många att skriva på en mindre borgen och även små bidrag vilket gjorde det möjligt att köpa två hus av Pagelius med adress Bredängsgatan 1. Mihkel Hiiuväin bodde redan i huset där det redan  flyttat in ett flertal estniska familjer. Totalt fanns det 7 lägenheter i husen. Alla var glada att få någonstans att bo och när bättre tillfälle gavs kunde man flytta vidare. Trähuset eldades upp som brandövning 1967. Det reveterade huset stod kvar ytterligare några år, när en envis hyresgäst vägrade flytta, innan det revs.


Granne med Strömsborg var Blomqvists Handels-trädgård. Företaget startades efter 1907 av Axel Ljungdahl och övertogs 1922 av trädgårdsmästare G. Blomqvist. 1943 övertog   Ragnar Blomqvist trädgården.  Något år i slutet på 1950-talet brann pannrummet till växthusen. Någon tid stod brandresterna spöklikt vid infarten till tomten. Sedan det byggt upp på nytt blev det allt mindre verksamhet i handelsträdgården. Växthus och bostad (mitt i bilden) revs för att ge plats åt Mått Johanssons väg som en tid blev en gata över vår gård med enstaka bilar susande förbi trapphuset.


För Mihkel Hiiuväin som var van
att vara på havet blev det nu industriarbete. Först på ett gjuteri och senare traktortillverkning vid Bolinder Munktell. Helt  kunde han inte släppa sjölivet utan skaffade sig en öppen fiskebåt. Med den gjorde han enstaka turer ut i Mälaren och fiskade. Vi barn lekte i båten. En sak som vi tyckte var rolig var att med pumpa ut vatten ur båten. Pumpen bestod av en pinne med någon sorts packning och vi pumpade för glatta livet. Någon gång hände det att vi fick åka med och det var spännande att se hur båten startades med blåslampa och hur man för hand drog igång det stora svänghjulet som sedan snurrade under färden. Senare kom vi att få mycket ovett för att vi klippte bitar ur näten och gjorde egna nät där vi fångade småfisk. Näten var stora och ingen använde dem efter att Mihkel Hiiuväin gått bort.



Bakom kameran stod Einar Nordvall.

Från Valhalla finns det starka minnet av Pauliine.

Pauliine var märkt av sjukdom som redan konstaterats i Estland.

Hon låg i sängen och att jag som treåring skulle vara tyst när vi skred in i rummet. Bilden av en intorkad människa drabbad av kräfta brände sig fast och är det enda minne jag har av henne. På en bild tagen 1952 sitter jag i Pauliines knä. Bakom står dottern Salme. I Mihkel H:s famn sitter Hugo och bakom dem står dottern Leida. Pojken är Kalle medan herrens identitet är mig obekant, troligen Lembit som reste vidare till Canada.  
Jul på Strömsborg 1954. ?, Kalle Hiiuväin och August Nõmm i bakre raden Mihkel Hiiuväin, Elli, Mihkel, Leida Nõmm och Hugo främre raden.
Gruppfoto Valhalla 1954. Pauliines begravning 1954. Barnen Nõmm Hugo och Mihkel på bänken, Elli däremellan, upplyft.

Mihkel Hiiuväin tyckte om barn. Särskilt minns jag hur han hade olika spännande saker i bostaden
i Nyfors dit han omgift flyttat till sin nya fru. Ida Lowiisa (f. Viitamees 17-10-1905 i Estland d.10-6-1974, tidigare gift Kotkas, två flickor födda och avlidna Regine 1927, Õie 1929). De fann varande på kyrkogården där gravstenarna från deras makar stod nära varandra.


Ingången genom körporten Nyforsgatan 21 in till den trånga innergården med
bodar och avträden var spännande och skrämmande. Den trånga mörka trätrappan där det alltid luktade gas. Gasspisen som när den brann gav en särskild doft. Vedspisen eldades med svarta briketter medan kakelugnen eldades med ved. Var allt detta förvarades var en gåta. När mjölk serverades hämtades den från ett skåp i trapphuset. Men framför allt så vankades det karameller.


Mihkel Hiiuväin blev med åren snabbt sämre till hälsan. En diabetes blev allt mer besvärande. Som Saarlane (Öselbo) så hade han sin självklara stolthet och envishet. Att lyda läkarens råd var inte så viktigt utan han tog sin egen kur.

Sista julen 1956 som vi fick uppleva minns jag hur vi med Einar Nordvall i täten gick till Järntorget för att köpa en gran. För en sexåring tedde granen sig enorm. Promenaden med granen genom Nyfors i en kall vinterkväll med knarrande snö under skorna var spännande. Hur granen kom upp via den smala trappan och in i rummet var ett äventyr i sig. Granen stod en stund kvar i trapphuset  och sedan kläddes den. På den tiden var det någon dag före julafton detta hände.


Till påsk stod det färglada ägg i rad. Färgade med lökskal och med intressanta mönster. Det var spännande att lyfta upp dem och studera. De var så välpolerade att de gick att ta dem för porslin, men det var äkta ägg. Det vore roligt att kunna den konsten att behandla ägg.


En julidag 1957 kommer Mihkel Hiiuväin med båten till Torshälla och lägger till vid en polare i kanalen. Med är alla barn och vuxna från Valhalla. Det är dottern Salmes födelsedag och det är fest för de vuxna. Det blir ett av de få tillfällen som barnen från Valhalla får uppleva vad Torshälla har att erbjuda av lekplatser.


Från sommaren fins några bilder av Mihkel Hiiuväin och Ida där de sitter vid badbryggan i Mälarbaden. Skorna är avtagna och fötterna doppar i vattnet. I vattnet finns barnbarnet Mihkel
i de då trendiga ”Tarzanbadbyxor” med en liten bilslang till flytredskap. Stim och stoj lyser över bilden. Själv var jag glad över att få ett eget rum i huset som var under byggnation.


Allt är inte lycka, innan året är slut får en snäll och vida berest baptistpredikant kallelse hem. Det sorgliga den dagen det var att jag svarade i telefonen och tog emot besked. Dagen före en spännande händelse, dagen barnet fyller sju år och samma dag började i Holmens skola i Torshälla.


Bygget av huset i Mälarbaden sker med hjälp av flera personer. Murande av grund och skorstenen utförs med Augusts hjälp. Bygget går under hösten 1958 allt långsammare och stannar helt upp när Einar Nordvall blir sjuk. Några enstaka arbetsdagar blir det ytterligare men huset blir inte färdigt. Det säljs som det står och dagarna, baden och minerna vid Mälarbaden upphör.


Mihkel Nõmm

1950 ›‹Ω

©2007-2023