Naised
Estniska kvinnor
Leida Rives
Konstnärinnor
Tiiu Kirsipuu, f. 1957 Tartu, brons, daterad -89. ”Torso I”
Jutta M Klein, 1933 Estland Summerfield USA
Marje Taska 1955 Tallinn
Leida Rives Elfven 1915 Tartu 1989 Lofta
Reet-Marie Lindeberg-Ruppel1950 Sverige 2009 Tyskland
Maire Ilon Vikland 1930 Tartu
Mari Simmulson 1911 S:T Petersburg 2000 Uppsala
Leida Org 1907 Tartu 1978 Sverige
Lenna Vasur 1941 Estland
Linda Nurk 1975 Stockholm
(Foto: Taave Sööt Vahermägi)
Estniska Föreningen fyller 75 år 2021
Kvinnor i Estland
Dannebrogen, det vill säga Danmarks flagga, sägs enligt legenden härstamma från slaget vid Lindanäset i Estland år 1219. Flaggan ska ha fallit från skyn. Antagligen är legenden påhittad senare, men faktum är att danskarna grundade en borg på Toompeakullen som blev på estniska kallad för Taani linn, det vill säga ”danskarnas slott”. Därmed var kan staden Tallinn anses grundat år 1219.
Sedan Karl XII 1710 förlorat Tallinn. den sista resten av provinserna Estland och Livland, tog Tsaren över. Vid fredsslutet 1720 garanterades estlandsvenska jordbrukare statusen som fria bönder. De tyska och svenska adelsfamiljer som lovade sin lydnad till tsaren kom att till stor del hålla den underlydande befolkningen i livegenskap fram till 1861. De estniska livegna blev då i princip fria bönder, fastän deras levnadsvillkor nödvändigtvis inte förbättrades. Från 1861 kunde det jordbrukande folket köpa de gårdar som i generationer brukats åt godsens ägare.
Kadriorgpalatset etablerades av ryske tsaren Peter den store år 1718 till sin fru Katarina l.
Under tsartiden finns det en kvinna som utmärkt sig. Katari
na II maka till Peter III, även kallad Katarina den stora, född 21 april 1729 som Sophie Friederike Auguste av Anhalt-Zerbst, död 6 november 1796.
Katarina II var regerande rysk kejsarinna från 1762. Efter den stora branden i Tartu 1775 beordrade Katarina II 
byget av stenbron över floden Emajõgi (Moderflod). Modell stenbron av Tiiu Kirspuu.
Bron som saknade militärt värde förstördes 1941 av sovjetiska styrkor.
Lydia Koidula (eg. Lydia Emilie Florentine Jannsen), född 24 december 1843 i Vana-Vändra, Estland, död 11 augusti 1886 i Kronstadt, var en estnisk författare, dramatiker och journalist. Hon betraktas som en centralfigur inom Estlands litterära uppvaknande och grundare av estnisk teater.
Mu isamaa on minu arm (Mitt hemland är min kärlek) är en estnisk dikt av Lydia Koidula. Dikten tonsattes inför den första estniska sångfesten 1869 av Aleksander Kunileid. Under sovjettiden var dikten närmast att betrakta som en Estnisk nationalsång efter att Gustav Ernesaks försåg den med en ny melodi.
Bearing a single fatherland (Kandes ühte isamaad)
The truth´s temple hallowed … (Tõe templiks pühendatud …)
Dream – when shalt thou become true?! (Nägu – millal tõeks saad?!)
'Unenägu' (Dream) skrevs sv Lydia Koidula 1881.
När Estlands bank fyllde 100 år, gavs Eesti Post ut ett frimärke ut där kvinnor avbildats på sedlarna.
För den som släktforskare finner problemet att kvinnor saknar efternamn. De bär gårdens eller mannens efternamn efter giftermål. Under tsartiden var det godsen som skötte folkbokföringen (människorna var deras egendom). Senare blev de olika trossamfunden ansvariga för folkbokföringen. Först på 1920 talet tog staten över folkbokföringen samtidigt som befolkningen uppmanades till att byta efternamn från svenska, tyska och ryska till estniska namn. Därvid kom som ett exempel 56 familjer att välja efternamnet Nõmm, som då blev ett av de vanliga efternamnen. Namnbytet ställer till än mer för den som letar sina förfäder.
Före 1918 var de som sökte förkovra sig i konsten hänvisade till utbildningar i S:t Petersburg eller till Tyskland. I och med att Republiken Estland bildades blev det en massiv satsning på utbildning och kultur. Den privata konstskolan i Tartu grundades 1919 som Pallas konstskola av en grupp konstnärer i Tartu. Pallas konstskola var vid denna tid friare i sina undervisningsmetoder än Estlands konstakademi i Tallinn. Estlands konstakademi (estniska: Eesti Kunstiakadeemia) i Tallinn är en konsthögskola med utbildning i konst, formgivning, arkitektur, media, konsthistoria och av konservatorer.
Estlands konstakademi grundades 1914 av Estlands konstförening i Tallinn som Tallinns konstfackskola. Skolan i Estland och följde läroplanerna från Alexander von Stieglitz konstskola i Sankt Petersburg, där tekniska och praktiska färdigheter sattes i främsta rummet.
Efter 1918 döptes skolan om till Statens konstfackskola. Reformering av utbildningen under 1920-talet följde att skolan influerades från västra Europa och etablerade utbildningar i grafik, skulptur, keramik, metallslöjd, glas och gravyr, och textilvävnad. År 1938 delades skolan i Statens högre konstskola och Statens skola för konsthantverk.
Pallas konstakademi i Tartu stängts 1951, varefter all konstutbildning i Estland bedrevs i Tallinn.
År 1989 omdöptes konstakademin till Tallinns konstuniversitet och studierna organiserades på kandidatnivå och magisternivå samt som forskarutbildning. Efter 1996 heter den Estlands konstakademi. Samma år införlivades Academia Non Grata i Pärnu.
I och med Sovjets ockupation 1939 fann många högutbildade som drabbades av de sovjetiska speciallagarna, som förklarade alla ester som sovjetmaktensfiender. Att inte hade möjlighet till ett fritt tänkande eller skapande blev ett trauma. När sovjetmakten återupprättandes 1944 valde de som kunde att fly landet. Det resulterade att landet tömdes på merparten kulturarbete. T.ex. lämnade de flesta medarbetare på Estonia teatern landet.
Kulturpersonligheter spreds över Sverige och Tyskland och senare vidare över världen. Exilkonsten utgör en historiskt viktig länk till kulturlivet i Estland.
Nedan ett antal författare i exil och författare verksamma i Estland.
Författare
Kvinliga estniska författare aktiva i Sverige
Översatt till svenska
Estonian Women Writers
http://www.estlit.ee/elis/?cmd=writers
A
1990
Eda Ahi (b. 1990) is one of the most masterful Estonian poets of her generation, and is a phenomenon among her peers. Her works are characterized by precise style, the use of rhyme, and graceful, effortless rhythm. The thrilling poetry of ... >>
1906 - 1989
Betti Alver's works of poetry are demanding and masterful in form: they are based in the classical European poetry tradition, although they contain quintessential Estonian-ness both in terms of language and a folk-poetic background. Her poetry ... >>
B
1945
Maimu Berg began her career as an author relatively late in life when she published Kirjutajad. Seisab üksi mäe peal (Writers. Standing Alone on the Hill, 1988) where she takes up the theme of 19th-century cultural history in a rather ... >>
E
1977
Kristiina Ehin, born into a family of poets (1977 in Rapla) has become one of the most successful poets of the younger generation. Her fourth and most voluminous collection of poems, Kaitseala (Protected Area, 2005), written during a year spent ... >>
1956
Kärt Hellerma has written short stories, novels, travelogues, poetry, children’s books, and published a wealth of literary criticism. Born in Tallinn in 1956, she graduated from Tartu University, majoring in journalism. Prior to ... >>
K
1970
As a writer, Kätlin Kaldmaa seems to almost walk a razor-thin blade – her feminine identity is piercing and depthless, and she staunchly raises sharp social-critical topics. Kaldmaa constantly calls forth this sensitivity and ... >>
1973
Maarja Kangro came to the Estonian literary world as a translator of Umberto Eco, Hans Magnus Enzensberger, Andrea Zanzotto and Valerio Magrelli from Italian, English and German, and became a poet somehow and somewhere through translating. Her ... >>
1958
It is easy to say of Doris Kareva that she secures her place like a shining pearl in the strong tradition of Estonian women’s poetry. However, that would be to say that Doris Kareva is simply a very good poet; that she is a master who knows ... >>
1962
The poet and writer Kauksi Ülle is the central figure of the South Estonian regional movement. She has been equally active as a poet and as a promoter of her mother-tongue, and probably the most well-known author in the Võru dialect ... >>
1978
Veronika Kivisilla is a storyteller and bard, who made her poetry debut in 2011 with the collection Dear Calendar. Both this brief and spirited first work and the following Veronica officinalis (2012) convey the image of an author, whose ... >>
1973
Eva Koff, a translator, editor, writer, and French language teacher, was born in Tallinn in 1973. She graduated from the University of Tartu in French language and literature. Koff began her creative career as a dramatist. Her first play ... >>
L
1946
Viivi Luik, born in 1946 in Viljandimaa, arrived on the Estonian literary scene as an eighteen-year-old Wunderkind on the crest of an excited wave of poetry in the nineteen-sixties. Her very first collection of poems Pilvede püha (A Holiday ... >>
In 2019, Susan Luitsalu (born in 1983) made a literary debut that received immediate distinction: her novel was nominated for the Cultural Endowment of Estonia’s Prize for Literature in the prose category and later earned her the Writer of ... >>
M
1944 - 2017
Ene Mihkelson´s novel Ahasveeruse uni (The Dream of Ahasuerus, 2001) was regarded as the greatest Estonian novel of the end of the 20th century, but her next novel Katkuhaud (Plague Grave, 2007) was already mentioned as the first grand ... >>
1966
The writer and literary critic Made Luiga, who writes under the pseudonym Mudlum, lives in both Tallinn and on the small island of Muhu. Born in 1966 in Pärnu, she studied Theatre Studies, Estonian literature, and philosophy at the Estonian ... >>
N
1928 - 2016
Ellen Niit is a classic of Estonian children’s literature. Her children’s poetry is a joy to read for all ages, and her elegantly-written works for adults also encompass just as much depth, beauty, goodness, and rigid ... >>
P
1959
Writer, journalist, and film director Imbi Paju was born in central Estonia in 1959. She studied at several universities, including in political science at the University of Helsinki (1990–1995), and has worked as a freelance journalist for ... >>
1950
Eeva Park began as the author of mood poems depicting nature, and has said that she mixed feeling and thought in her poetry, while her prose is a mixture of understanding and memory. In her short prose works there are shades of nostalgia, real ... >>
orn in 1943, he graduated from the University of Tartu in 1969 as a ... >>
1944
Asta Põldmäe is one of Estonia's most captivating prosaists, and in addition is a very productive translator from Spanish and Finnish into her native tongue. Põldmäe was born in Puurmani, Tartu County in 1944. She ... >>
R
S
1947
Mari Saat (b. 1947) is an author among the very best in Estonian letters. Her very first book Katastroof (Catastrophe, 1973) won the Friedebert Tuglas Short Story Award. Since then she has published short stories, novels and children’s ... >>
1969
Triin Soomets has a dark ‘psychographic’ writing style, critics have observed about her laconic and precise way of composing poetry. She is reserved and needs decoding; she is unique, very corporeal and has no taboos. What seems to be ... >>
T
1947
Already multiple generations of Estonian readers are familiar with Leelo Tungal foremost through her spirited children's poems, which climax in creative ways and are speckled with plays on words. Yet, in addition to her fifty children's books, ... >>
U
1883 - 1980
Marie Under was for long years more like a holy myth – almost a mythical saint, far away in exile. Under was the one who embodied the community spirit of a little nation, becoming a natural symbol of it, homely and uniting, and, as the ... >>
1985
Eia Uus was born in Estonia’s western Noarootsi region in 1985 and studied in Thailand as a high school exchange student. Several years spent in Asia on a scholarship inspired the author to write her debut novel Kuu külm kuma (The ... >>
V
1971
Aidi Vallik came to literature as a poetess, but is best known and highly appreciated for her stories about Ann, a teenage schoolgirl from Tallinn. In the era of vampires, vampirates and witchcraft academy students, Vallik writes in her ... >>
1974
Elo Viiding’s poetry (in her first three published collections she used the pseudonym Elo Vee) has undergone several sharp swings in form, yet her texts always remain recognizable and individual. In Viiding’s poetry one can speak of ... >>