Välkommen till Flykting 1944 80 år
Estniska hus blev centrum för de estniska organisationer och kulturella aktiviteter på flera platser runt om i varlden. l Sveernge fanns tre Estniska Hus: i Sttockholm, Göteborg och Lund. Dessutom fanns länge Estniska Hem i Uppsala, Eskilstuna och Norrköping.
Estniska Huset i Stockholm
Idén att skapa ett Estniskt Hus i Stockholm började ta form 1947. Den konkretiserades våren 1954 då bolaget AB Eesti Maja höll sitt konstituerande möte. Bakom initiativet stod Estniska Företagareföreningen i Sverige och industrimannen Ernst Seim. För att finasiera fastighetsköpet genomfördes informationskampanjer och man sålde aktier i Estniska Huset för 100 kronor styck. l augusti 1958 köptes en fyravånings stenbyggnad på Regeringsgatan 24 i centrala Stockholm för 825 000 kronor.
Estniska Huset i Stockholm invigdes högtidligt den 27 december 1958 och blev snabbt en naturlig samlingspunkt för de lokala esterna. Eftersom fastigheten på Regeringsgatan exproprierades 1969 i samband med ombyggnaden av stadsdelen Norrmalm, användes de 2,3 miljoner kronor som erhölls från staden till att köpa fastigheten Lindbacken 4 år 1970. Fastigheten bestod av en sex- och en femvåningsbyggnad på Wallingatan 32-34. Ombyggnadsarbetet leddes av den nye styrelseordföranden Meemo Trepp, och den nya festvåningen invigdes högtidligt den 29 december 1971.
Estniska Huset i Göteborg
Initiativet till att skapa ett Estniskt Hus i Göteborg togs i april1964 av Estniska Föreningen i Göteborg, Esternas Representantskap i Sverige och Estniska Kommitten. Den 22 juli 1964 bildades officiellt bolaget AB Göteborg i Eesti Maja som i oktober 1966 köpte man en fyravåningsbyggnad på Drottninggatan 27 i centrala Göteborg. Fastighetens stora sal, där möten, sammankomster och fester hölls, låg på andra våningen. På fjärde våningen fanns mötesrum, bibliotek och Estniska Kommitténs kontor. År 2002 såldes fastigheten och föreningslokaler hyrdes en tid i källaren till ett flerfamilshus på Bromeliusgatan 1:4, 5 km från centrum. År 2015 köptes åter en nygammal fastighet i stadsdelen Guldheden, vIlket gav Göteborgs ester ett nytt Estniskt Hus.
Estniska Huset i Lund
l Lund grundades bolaget AB Löuna-Rootsi Eesti maja 1971 och en rikstäckande aktie försäljning initierades. Den 1 mars 1975 köptes en fastighet i centrala. Lund, Gråbröder 1, som bestod av två byggnader ett trevåningshus med 17 lägenheter var Lunds första flickskola låg mellan 1886 och 1916, och en tidigare skolgymnastiksal. Fastigheten. delades upp 2008 och lägenhetshuset såldes. Rummen för föreningsverksamhet och bibliotek på Bytaregatan 28 används fortfarande av esterna i södra Sverige.
Hur var det i Eskilstuna/Torshälla?
Skärm
Skärm
Skärm
Skärm
Skärm
Skärm
På stranden vänd mot havet!
Puises (I skogen)
För många stod valet mellan att godta Stalins terror och att fly. Vända ryggen mot Estland och fly övre Västerhavet (Östersjön) mot det okända Sverige.
Minnesmärke rest vid Estlands strand mot Västerhavet
‹Nya dokumentärer avslöjar berättelserna om den stora flykten 1944
De historiska berättelserna om den stora flykten 1944,där esterna i tusentals spreds över världen.
Ny dokumentär "Estonia är i betraktarens öga: som flykting i Tyskland"
Hösten 1944 flydde 80 000 till 100 000 ester från den invaderande sovjetiska armén till djupet av det krigande Europa. Många var tvungna att fly upprepade gånger, många kom aldrig fram. För dem som hade tur väntade år av svåra liv i flyktingläger(frsam till 1956 i Tyskland), där det de gick igenom sida vid sida band människor samman – en global estländare föddes som bevarade språk och kultur. En TV-dokumentär nyligen belyser det mest spännande och viktigaste som alla kunde veta om estniska flyktingar: varifrån till var? varför? hur? vad härnäst?
Författaren till dokumentären, Maarja Merivoo-Parro, tar en resa genom Polen och Tyskland med sitt team för att berätta den avskalade historien om flyktingarnas öde. Tillsammans med historiker från olika länder kommer situationen för flyktingar i krigstid och efterkrigstidens Tyskland och framtida öde för människor som flytt Estland till omvärlden att förklaras.
Författaren till dokumentären är Maarja Merivoo-Parro, regissören Andres Lepasar, producenten Birgit Rae.
