Välkommen till Flykting 1944 80 år

De flesta arbetsföra som flydde till Sverige fan snabbt en tillfälligt .arbetsplats vilket innebar att många barn lämnades ensamma och blev så kallade ”nyckelbarn” (med hemmet nickel hängande runt halsen). Därför började föräldrar och flyktingorganisationer omedelbart söka möjligheter att åtminstone under sommarlovet erbjuda barnen en nationell och hälsosam fritid. Detta ansågs särskilt nödvändig i storstäderna Stockholm och Göteborg

Lärare från Estland återupplivade traditionen med (sommarkolonier) som var vanliga i hemlandet Innan kriget. Enligt den estniska vardagstidningen var stads- och landskommun skyldig att under sommarmånaderna upprätta sommarläger på landsbygden för barn med svag hälsa och en där kostnadsfritt ta emot barm som behövde rehabilitering. Det först• mötet l kommittén för estniska barns sommarläger hölls den31 maj 1946 och Initiativtagarna var representanter från Estniska kommitténs skolkommitté. KFUM Kristliga Föreningen av Unga män och Estniska Skolan i Stockholm. Dessutom organiserade Estniska Föreningen i Göteborg och från 1949 Hjälpföreningen för estniska barn i Göteborg (ELA) sommarläger på den svenska västkusten.

Det första sommarkollot organiserades under ledning av Udo Juuno från 2 juli till den 15 augusti 1946 i Saltvik. Hudlksvall, med 132 barn som deltagare.

År 1947 grundades Kuratotriet för Estniska Sommarläger och under dess tillsyn drevs följande sommarläger; Munkedal (1947), Falsterbo/Malmö (1947), Kronbaden(1947-1948). Lövsätra (1937-1948), Lågarö (1947-1050), Magneby (1947- 1950), Ringås (1947-1949), Nordsjö (1949-1955), Lörje/Ojamaa (1949-1995), Västergarn (1953-1956), på Gotland och Björkö/Kungla (1956- 1995).

Det enda sommarkollot som fortfarande är verksamt är efterträdaren till Lörje/Ojamaa. På grund av fastighetens förfall fjättrades kollot 1996 från Gotland till Metsakodu (1999 tillfälligt på grund av att även Koitjärve). Sommarlägret organiseras av Estniska Kulturskolan i Stockholm.

Lägret äger vanligtvis rum i två perioder varje barn kunde stanna på somarlägret i en månad, Alla barn fick i förväg genomgå en medicinsk undersökning. Kuratoriet för sommarläger hjälpte till att hitta lokaler, startade barnregistrering och representerade sommarlägren hos de svenska myndigheter, bland annat genom att skaffa ekonomiskt stöd till lägren. En del av kostnaderna måste dock täckas av föräldrarna. Till exempel fastställdes vid ett möte med lägerföreståndarna den 21 mars 1948 i Stockholm deltagaravgiften till 65 Kr per barn och månad, plus eventuella transportkostnad. Familjer i ekonomiskt svåra situationer, särskilt barnrika familjer och familjer där endast en förälder var försörjare befriades från deltagaravgiften.

Skärm 1. Under kriget

Skärm 2. Flykten

Skärm 3. Flyktingläger

Skärm 4. Estnisk Exilpress

Skärm 5. Estniska lokaler

Hur var det i Eskilstuna/Torshälla?

Skärm

På stranden vänd mot havet!

Puises (I skogen)

För många stod valet mellan att godta Stalins terror och att fly. Vända ryggen mot Estland och fly övre Västerhavet (Östersjön) mot det okända Sverige.

Minnesmärke rest vid Estlands strand mot Västerhavet

Nya dokumentärer avslöjar berättelserna om den stora flykten 1944