Regeringen verkar ha skygglappar och är strålande sin brist på verklighet! Hur blev det så?

Elpriserna svajar! I Sverige varierar de mellan minus 60- och plus 550 öre/kWh. Med regeringens skattehöjningar med ett första steg på 2 öre/ kWh, till en början,  med införande av ny kärnkraft. Utredningen som presenterats av Mats Dillén vars uppgift var att enbart ta fram finansieringen av ny kärnkraft, oavsett vad det kommer att kosta. Som förväntat är det privatkunderna som ska betala vad som i marginalerna på promemorian kan framstår som en felinvestering. Dåliga investeringar beslutas när räntan är låg, och det är det som hela planen går ut på. Trotts detta råder stor tveksamhet bland investerarna, där det gäller en 40årsperiod, långt ifrån den kvartalsekonomi investerare lever i. Givetvis kommer de att kräva mer när regeringen nu visat sin svaghet i något som framstår som  profilfråga och ett dumt projekt, iscensatt av Tidöpatierna, främst påhejade av Sverigedemokraterna och Ebba Busch (KD).

idöpartierna säger under Hushållsekonomi

Åtgärderna riktade till hushållen nämns.

• Åtgärder för att skydda hushållen mot framförallt elprischocker.

Ebba Buschs vilja med ny kärnkraft är helt styrande, undrar hur många falukorvar som får strykas av den ensamma mamman som nu får ytterligare skattsökning på elen? Två öre kommer inte att räcka utan det är oftast så att när en skatt införs så kan den enkelt öka när riksdagen redan har infört den.
Förutom osäkerheten av vad ett bygge kommer att kosta, ofta stiger kostnaderna jämfört med den ursprunglig "glädjekalkylen", har en ökning med 50% redovisas i osäkerhetsbedömningen, verkligheten kan kostnaden stiga från 300 till 600 miljarder. Uträknat på 40 år blir det försiktigt (enligt Regeringen) räknat 2.500kr medan mer realistiskt handlar det om 5.000 kr årligen för var och en som arbetar i Sverige.

Vad är då alternativet?
Industrin vill ha mer vindkraft vars pris per kWh stadigt sjunker. Priserna på solelsproduktion sjunker. Kraftiga subventioner till husägare som installerar solpaneler.. Priserna  de rörliga slår igenom på timbasis väldigt fort. Batteripriserna sjunker. Nu Eftersträvas 15 minuters priser, nytt EU direktiv.
Hur får vi stabilare elpriser? Vi vet redan att priset för sol, vind och batterier sjunker. Bristen som finns kvar är regleringen av eltillgången. Regeringen försöker i allt de säger påstå att kärnkraft är reglerbar. Ser vi till hur kärnkraften använts är det påstående om ”reglerbart” uppenbart en lögn, kärnkraften körs för fullt hela tiden och reglering ser enbart med några procent från max produktion. I framtiden belastas förbrukarna med en kostsam prisgaranti på 80 öre. Vem sänker då produktionen och frivilligt  går miste om intäkter?

-Fjärrvärmesystemet: kraftvärme kan bidra med en begränsad  del el.

-Vätgaslager kan gå in när det krävs, se satsningen i norr på vindkraft/vätgas. Historiskt har gaspriset i Europa varit en av de viktigaste prisdrivarna för elen. Det kan kännas underligt när vi nu inte har någon fossil gaskraft i Sverige.

- e-bränslen. Enkelt att i flytande form lagras eller inblandas i bränslen. Används i reservkraft för att uppnå balans när vinden är svag.

-Till sist så har vi batterilagring, där har redan en rad operatörer funnit dem lönsamma. Ladda batterierna när det är lågpris och ge tillbaka till nätet när behov och pris är högre. Enkelt eller hur, om viljan fanns i Tidöregeringen.

Så det är uppenbart att om viljan och klarsynthet finns, behövs ingen kärnkraft och vi slipper onödig Moderat skattehöjning på elen. Ensamma mamman kan köpa några falukorvar extra, det du Ebba!

Det finns saker att tänka på som privatkonsument om man vill ha koll på sin kostnad för elen. En vanlig elanvändare bör ha i åtanke att elpriset varierar timme till timme, snart per kvart. Det bästa sättet att minska sina elutgifter är att vara flexibel utifrån priset, och till exempel tvättar när priset är lägre på helgerna. Då kan man spara mycket pengar. Men det förutsätter att man har eller skaffar ett tim baserat avtal.

Tidöpartienas skygglappar är en strålande brist på verkligheten!

Den 12 augusti fick vi medborgare få lösningen på oron kring elkraften, lösningen skulle vara ny kärnkraft. Vem som ska betala har varit svår nöt för regeringens ambition att till varje pris bygga ny kärnkraft. Nu ger utredningen svar på flera frågor hur kostnaderna sa fördelas, och det är de små kunderna som kläms åt.

Carl Berglöfs uppdrag som nationell samordnare för ny kärnkraft är den enda vägen förespråkare för hur nya reaktorer kan bli verklighet. Regeringens uttalade ambition är att till 2035 ska bygget stå klart.

Nu förväntas regeringskansliet presentera hur det ska gå till då finansmarknadsminister Niklas Wykman och utredaren Mats Dillén ska redovisa  förslag på finansieringsmodeller och riskdelning som bygget av nya reaktorer har.

Den tyngsta frågan kring investering har kärnkraft hamnat i bakvatten, hur det ska gå till när utvecklingen av vind- och solel rusat vidare med allt lägre kostnader och större tillförlitlighet. För att nå klimatmålen menar regeringen att det behövs en kraftfull utbyggnad av klimatneutral elproduktion, framförallt kärnkraft. Trots att optimisterna anser att det hänt för lite i frågan och merparten av de kunniga anser att kärnkraft är fel väg.

Tidöparatiernas frustration kring hastigheten kring utbyggnad bromsas av frågan, vem ska betala?

Finansminister Elisabeth Svantesson är, inte förvånande, helt övertygad om att ny kärnkraft kommer att kosta och att konsumenterna är villiga att stå för notan. Den stora nyheterna vi kommer att få svar på är hur notan aka delas. Det troliga är att det är skattebetalarna som står för huvuddelen av riskerna medan kapitalet tilldelas säkerheter kring vinsterna. Men även kapitalet tvekar. 

Den geniala lösningen är att ny kärnkraft får ett fast pris på sin levererade el. Och det kan bli hur högt som helst, man brukar tala om är Contract for Difference, CFD, och mellanskillnaden för kärnkrafts kostnad står givetvis konsumenten för. Det kan bli en mycket dyr affär. Fast Tidöpartierna är tyvärr låsta i den enda vägen utan tanke på kostnaderna. Det är inte heller de som betalar!

Mats Dilléns uppdraget har varit att analysera och föreslå olika modeller för att finansiera kärnkraft, men också att ”föreslå en tids- och aktivitetsplan för att införa föreslagna modeller”. Var tar då tidöpartiernas ständiga upprepning av teknikneutraltet vägen?

Kärnkraft är knappast något vi får mer av i närtid, nu under 2024.  När det gäller vindkraft har projekt, som inte belastar skatte kollektivet stoppats av kommunala veton, motsvarande två stora kärnreaktorer. Sedan ställer kommun politiker upp en svanesång över brist- och höga priser på el! Hur ska ni ha det?

Ser vi till hela den svenska elmarknaden fram till 2022 så är det två kurvor som är exeptionella. Det är installerad effekt för vind (röd) och för sol(gul).

2024 harr vindkraften installerade effekt nått vattenkraften, och solkraften nåt till att bli den fjärde största.

Båda är väderberoende. Det blåser inte alltid fart mest på natten och solen syns enbart dagtid och minst när vi behöver energi som mest, på vintern.

Det är uppenbart att lagringsmöjligheter ska till i form av batterier, e-bränslen och vätgas. Tidöpartierna har i budgeten för 2025 fortsatt att motarbeta sol- och vindkraft. Deras ambition är att start byggandet av ny kärnkraft innan denna valperiod löper ut.

Så vart går Sverige? Med det politiska styret som bygger på ideologier lär inte det bästa vägen väljas. Eller vad tror DU?

Diagram över energislagens utveckling 1960 till 2022

2/9-2024 ögonblicksbild

Källa: IFN.se

Fakta:

Sverige är tillsammans med Island och Schweiz är de länder som har lägst andel fossila bränslen i elproduktionen inom OECD? Gemensamt för alla dessa länder är att vattenkraft utgör en stor andel av elproduktionen. Statistik för 2020 visar att Sverige endast har en liten del av elproduktion som kommer från förbränning av fossila bränslen.

Källa: Ekonomifakta.se