P/L Luise

P.-l. Luise i Furusund sept/okt 1944.

Mihkel Hiioväin med kompanjoner inköpte segelfartyget Luise byggd före1932.

Tre öselbor från Pärsamaa sjömän, Mihkel Hiiuväin, Johan Ligi ja Artur Avik köper segelbåten Luise från Dagö, 1937. Båten avses frakta ved från öarna till Tallinn.

Saarlased ostsid "Luise". Saaremaal Pärsamaa merimehed kapten Mihkel Hiiuväin, Johan Ligi ja Artur Avik ostsid hiinlastelt kahemastilise purjeka "Luise". Purjek rakendatakse puude veole Saare randadest Tallinna.Uus

Postimees (Tartu : 1886-1944) nr.254 / sid6 20 september 1937.

Från arkiven framgår att Mihkel Hiiuväin köpe 1/3 14 september 1937 för 500 E.kroon och att Artur Avikul köpte 1/3 14 september 1937.

P/l Marianne ägs till 3/5 av Mihkel Hiiuväin.

7 november 1937 utannonseras segelfartyget Marianne till försäljning i Päewaleht.

Efter att Estlands utropats som sovjetrepublik konfiskerades alla privatägda båtar.

Luise och Marianne är med i förteckning.

En förteckning finns i ENSV Teataja 12 oktober 1940.

Listan omfattar en förteckning av 247 poster för större båtar och 135 poster för mindre båtar. En post kan innehålla båtar ägda av samma person.

Förteckning där Mihkel Hiiuväin är ägare omfatta nr 181 P.-L Luise och nr 242 P.-L Marianne.

För Luises del anges fyra ägare, sedan köpet 1937 har en ägare tillkommit förutom Mihkel Hiiuväin, Juhan Ligi och Artur Avik finns även Voldemar Vähejaus upptagen.

För P/L Marianne står Mihkel Hiiuväin, brodern Johannes Hiiuväin samt Adu Süld som ägare

Det tredje skeppet P.-l. Keldin 23 Br.reg tn. hade redan förlist och var inte med i beslaget.

Efter att tyskarna ockuperat Estland 1941 återgick de flesta båtarna till sina forna ägare. Luise åter-lämnades 20 maj 1943 till Mihkel Hiiuväin.

I samma akt ligger sovjetbeslag 143 Ägare Hermann Vilu och Etienne Klesty till båten M/pl. Leidus 115 BRT ”Vindy Göteborg” byggd 1901 upptagen som återlämnad 20 april 1944. Hiiuväin var ägare av tre båtar varav en hade förlist. Enligt dottern Leida ägde Hiiuväin två båtar. Om Marianne sker en domstols- process 1941 att båten är förstörd.

8 december 1943, under den tyska ockupationen, beviljas lån till bygge av en motordriven båt på 200 grt. Låntagare står August Linde och Mihkel H. Lånet godkändes till 130.000 RM. varav 15.000 RM. utkvitterades 24 februari 1944. Mihkel Hiiuväins båtar konfiskerades av ockupanten Sovjet återlämnades 1943 av den tyska ockupanten och konfiskerades på nytt 1944 av Sverige för att återlämnas till den Sovjetiska ockupanten.

Segelfartyget Luise, konfiskationsnumer 284

Registrerades av svenska myndigheter 2/10 1944. Korrektur ”Beslag av de baltiska flyktingars båtar. Korrektur 19/5-1945.

Pappret sattes fast på båten.

Denna. farkost jämte tillbehör har tagits i beslag av svenska staten.

Den som gör anspråk på ersättning med anledning av beslaget har att göra ansökan därom hos Fartygsersättningsnämnden, Stockholm,

inom sex månader från beslaget.

Förfogande över, skadegörelse på eller bortförande av farkosten eller tillbehör medför straff och skadeståndsskyldighet.

LÄNSSTYRELSEN.

See veesõiduk ühes juurdekuuluva varustusega on rootsi riigi poolt konfiskeeritud. Isikul, kellel konfskeerimisest olenevalt on nõudmisi,

tuleb pööreduda avaldusega selle kohta Laevatasumaksuameti ( Fartygsersättningsnämd) poole, Stockholmis, kuue kuu jooksul konfiskeerimisest arvates.

Veesõidnki või selle varustuse kastttamiue, kahjastamine või äraviimine toob kaasa karistuse ja kahjutasukohustuse.

LÄNSSTYRELSEN.

(Maakonnavalitsus).

Förvarad på Blidösunds varv (Skalmsunds varv, Kolsvik Yxlan).

Ersättning från svenska staten blev 1.500 kronor (i dagens penningvärde (1994) ca 30.000:-)

Ägare Mihkel Hiiuväin.

Den 9 september fraktas båten åter via Åland för att enligt rykten tjänstgöra som pråm.

Luise dyker åter upp 1992 i juridiska handlingar där den återupprättade Estniska republiken kompenserar forna ägarens släktingar. Vid besök i arkivet kunde beslutet om kompensation läsas men innehållet är sekretess belagt. Däremot är beslut och handlingarnas diarienummer offentligt enligt nedan.

Õigusaktid

Purjelaev "Luise" kompenseerimine

Tallinna Linnavalitsus 14.05.1996 korraldus number 1275

jõustumine 14.05.1996

Kehtetuks tunnistamine 25.04.1997

Redaktsiooni kehtivus 14.05.1996 - ...

Õigusaktiga saab tutvuda Tallinna Linnakantseleis (Vabaduse väljak 7, Tallinn), kui selleks on seadusest tulenev õigus.

Nedan utdrag ur beslagsprotokoll

Luise fick beslagsnummer 284

Berättelser

Addito extensio

Leisi lottakår 1927

Några ur familjen Hiiuväin som straffades av sovjetregimen.

MIHKEL HIIUVÄIN

# 0000139457

Lisanimestik nimekirjade R1-R7 täiendamiseks:

HIIUVÄIN, Mihkel, eluk. Saaremaa Leisi v., arr. 1941 Saaremaa Leisi v., põgenes (Flydde dvs hittades ej, skulle deporteras) konvoeerimisel Kuressaares 1941. (13) [Püüa]

SULEV HIIUVÄIN

sünd: 1924

isa: JOHANNES

# 0000174919

Poliitilised arreteerimised Eestis, kd 2:

HIIUVÄIN, Sulev, Johannes, s. 26.12.24 Saaremaa Leisi v., 6 kl., meremees, arr. 04.02.42 Leningrad, Rezvõi 13-16, trib. 26.03.42 §58-10, 10a. [ar 26123]

Arresterades 1942 i Leningrad. Dömdes till 10 år.

Pereregister:

HIIUVÄIN, SULEV, JOHANNES, ema eesnimi JUULIA, mees. Sünd: 1924-12-26, LEISI V. Raamat: LEISI V kd 2 lk 234.

JOHANNES HIIUVÄIN

sünd: 1919

isa: KUSTU

# 0000174981

Tagasiside

Poliitilised arreteerimised Eestis, kd 1:

HIIUVÄIN, Johannes, Kustu, s. 28.12.19 Saaremaa Leisi v. Asuka k., arr. 08.07.51 Loksa, trib. 10.10.51 §58-1b, 58-11, 25+5; Permi obl. Nõroblag; Permi obl., vab. 14.10.55. [ük 15695]

Pereregister:

HIIUVÄIN, JOHANNES, KUSTO, ema eesnimi LIINI, mees. Sünd: 1919-12-28, LEISI V. Raamat: LEISI V kd 4 lk 619.

Dömdes till 25 år läger + 5 års förvisning 1951 frigavs 1955.

Källa:

https://www.memoriaal.ee/otsing/?q=HIIUV%C3%84IN

Berättelsen om länk till

P-l. Marianne,

P-l. Kildin

Fartygens signaler

Eesti Laevade Signaalregister 1940 Code -list of Estonian shipping. PDF

Förteckning över beslagtagna båtar upprättad 1946.

Triigi hamnpir under byggnad invigdes 1925.

Triigi herrgård nu ruin

Uus Eesti 1939.02.17, S.5

Berättelsen om flyktbåten m./pl Helene.

Den 22 september hade ryssarna intagit hela Estlands fastland. Samma dag lämnade Luise Triigi med en last människor och kom lyckligt fram till Sverige.

Triigi sadam 1930. Invigdes 26.9.1925.

Bild Ösel Museum (Saaremaa muuseum) Flyktingar på M/S Helene.

Helene var en tremastad motorseglare, som med bara motor gjorde sex knop vid vackert väder. Det fanns inga segel och masterna var ruttna. Helene hade sommaren 1941 blivit skadad i kriget och varit på renovering i Kõiguste ända sedan dess. Renoveringen blev aldrig klar. Fartyget var i dåligt skick. När båten började rulla litet på sjön bröts den mellersta masten och föll ner på däck. Som väl var skadades ingen. Vad hade hänt om båten hade haft segel?

Helene lämnade Kõiguste på söndagen 24 september 1944 på morgonen klockan 10. Befälhavare var kapten Meikar, dessutom var vi tre kaptener till Rähesson, Saarna och Randsalu, som var påmönstrade som styrmän. Bland flyktingarna fanns det tio spädbarn, som tillsammans med sina mödrar hade tagit plats i fören i manskapets rum.

Båten kom till Furusund på kvällen den 26 september. Vi blev utplacerade i hotellen, som var lätta byggnader, sommarhus utan värme. Före oss hade Luise och flera små båtar kommit dit, vi var cirka 800 personer. Enligt den svenska polisen var 494 personer ombord.

Så mycket var båten förberedd för flykt att det på dess högra sida utanför båten fanns en toalett, den fyllde sin funktion tills den sista dagen på sjön i stormen blev bort spolad, som väl var fanns ingen där för tillfället. Det var ingen som saknade den, för mat och dryck fanns det mycket litet av.

Arnold Randsalu var en estnisk bondpojke som blev en svensk kapten.

Karl Norr registrerad ägare av m/pl Helene berättar. Estniska.

Karl Noor född 1924 Berättar

Soldat Finland / Estland Skogsbroder, Flykting, Apollo.

Aino Remide född 1923 hustru till Karl

Familjen; Föräldrar Karla och Malanina Noor emigrerade med paret till USA 1950.

-------------------------------------------------------

S/S Luise till vänster och M/S Helene i mitten. Bilden från Furusund september /oktober 1944. Bild privat.

Tre öselbor från Pärsamaa sjömän, Mihkel Hiiuväin, Johan Ligi ja Artur Avik köper segelbåten Luise från Dagö, 1937. Båten avses frakta ved från öarna till Tallinn.

Postimees (Tartu : 1886-1944) nr.254 / sid6

20 september 1937

http://dea.nlib.ee/fullview.php?frameset=3&showset=1&wholepage=suur&pid=s1084124&nid=54813

P.-l. Luise lastad med stockar troligen på väg mot Loksa tegelbruk. Sulev Hiiuväin (15 år) uppe i riggen.

Meie Maa nr 56, sida 1, 15 april 1939

Båten Luise skadad av isen i Triigi.

Uus Eesti 15/4 1939 uppmärksammas olyckan. Skadorna uppskattas till 3000 estniska kronor. Luise stod fullastad på botten.

I skeppsboken för 1939 konstateras att den 8 maj mönstrar en besättning på. På tr veckor blev hon lagad. Lasterna 1939 är få.

När Luise var i tjänst seglades fartyget mellan Ösel och tegelbruket i Loksa öster om Tallin. Enligt vad som berättats hade Mihkel Hiiuväin tre båtar. Vad som hände Marianne är osäkert men när tyskarna återlämnade båtarna finns Marianne inte med däremot finns en annan båt upptagen som återlämnad.

Hamnen i Norrtälje oktober 1944. En samling av 25 flyktbåtar. Alla med sin dramatiska berättelse.

Samtliga sändes åter till Sovjet.

I bildens vänsterkant ses en galeas.

Pilt Saaremaa muuseumilt Pagulased M.-Pl Helene

En omskriven variant av berättelsen finns i boken ” De flydde kriget” Av Karl-Johan Edlund, främst sidorna 108-110. Ett antal sakfel finns utifrån tolkningar av kompendiet.

Ett antaganden kan vara värda att notera. Författaren anser det rimligt att Luise anlöpte Lemlands eller Fögelö skärgård. Inga detaljer mer än redan kända ges i boken.

Båten " Luise" hämtades senare den 9 sept. 1945 av sovjetiska s/s " Kildin" och bogserades till Tallinn genom den åländska skärgården, varom berättas i avsnitt 6 " Flyktingbåtar".

Tabell 6.6 Med s/s KILDIN från Leningrad den 09.09 1945 transporterade baltiska flyktingbåtar från Norrtälje till Tallinn.

Båtens nr Namn Hemort i vissa fall endast måtten.

LA 701

Lemnik

LÖ 110

LÖ 181

M 325

7,4x2

7,9x2,2

A 325

EK 1244

9,1x1,9

Sutka

Helen MS Ösel

Luise SF Tallinn (Ösel)

A 320

HA 125

HA 1034

Kl 239

Kl 250

L 208

8,5x2,5

8,7x2,3

KU 118

A 284

AH 116

Kl 96

PÄ 771

PÄ 1016

Tabell 6.8 Lotsning av estniska/sovjetiska fartyg med flyktbåtar genom Ålands

skärgård.

Lotsning: Degerby - Sottunga eller sjön - Degerby

11.09.45 s/s Kildin 782t Tallinn Sth- Tallinn m/s Helena, 233t, s/s Luise, 70t.

Lots, Erik Runar Branér.

Två brev i översättning ang. beslag av Luise.

Fartygsregistret

Tel 2107 96

LGP.

Herr · Mihkel Hiiuväin

Getingarnö

Roslagsbro

Som svar på ditt brev av den 8/5 1945 meddelar jag att fartyget inget närmare råden säga, eftersom lagen om flyktingfartyg och båtar ännu inte utfärdat.

Stockholm den 12 maj 1945.

På registerets vägnar:

Signatur

H.Truu

Flyktingbåtregiatret

Munkbron 9

Tel. 21 07 96

LGP.

Herr Mihkel Hiiuväin

Böddarö

Grellby.

Svara på ditt brev 17/6 1945 när det gäller segelfartyget "Luise"

Jag förklarar följande: Enligt lagen utfärdad i 11 / 5 1945 kommer kända att komma flyktiga fartyg och båtar till konfiskationsstaketet av den svenska staten (beslagtages). Beroende på förverkande krav måste en ansökan göras till fartygets skattekontor (fartygsersättningsnämnden, Kungsgat an 6, Stockholm)

inom sex månader från dagen för konfiskering. Ansökan kommer

bifoga påskrifter eller certifierade kopior av dessa. Segelskeppet "Luise" är också konfiskerat, serienummer

(beslagenummer) 284.

Om administrationen av fordran är svår på grund av problemet, eller be någon att leva med det, t.ex. B. Sergo, från Norrman & Nilsson, Skepssbron 16, Stockholm.

Stockholm, 29. Augusti 1945.

På registrets vägnar:

Signatur

H.Truu

Det blev lite märkligt att Mihkel Hiiuväins första båt hette P.-l Kildin. Nu kom ångfartyget Kildin att föra bort hanns båt och enda tillgång P.-l Luise till sovjet. Enligt rykten hade Luise setts som pråm i Estland.

Länk: Brevväxling i ett dokument.